Äntligen är en ny säsong med TSM igång igen. Efter lite pusslande med en som helhet bra, och som jag tycker, utvecklande ledarutbildning var det i söndags dags att träffa deltagarna i löpargruppen.  Runt 70 % har ASICS Stockholm Marathon som mål, resten har andra lopp som mål, eller väl så viktiga; att hänga med för att få inspiration och träningsgemenskap utan lopp som slutmål. Att ha kul på träningen och peppa varandra komma igenom tuffa pass som utvecklar, det är det som är TSM Running!
Trots att det nu var 10:e säsongen som startade, var det lite nervöst. Skulle allt funka? Som vanligt var nervositeten lite i onödan; för givetvis skötte coacherna den inledande 40 minuters distansen galant. Sen följde en kort TSM-info och vår gästföreläsare, tränaren  och löparen Yannick Tregaro berättade sin uppskattade historia samtidigt som halva gruppen fick ta del av och styrka med Annie Fasth och yoga med Wanda; som båda fick högsta betyg.


Det här halvan började med föreläsning; sen var det byte av grupper så alla fick at det av hela "Run Off"

Nu väntar en uppstartsmånad med fokus på löpteknik och testa på några kvalitativa moment innan vi i december börjar bygga upp vår långpassgrund mot ett riktigt bra 2017. Totalt kommer det 46 pass till innan avslutningen i juni där alltså 7 av 10 i gruppen tar sin examen lördag den 3 juni. I dessa 46 pass ingår 7 inomhuspass….att jag nämner det kan ni förstå om ni läser vidare…

För min egen del har min, av Comrades + Asics Stockholm Marathon i kombination i början av sommaren, sargade fot sakta blivit starkare. Även om det fortsatt behövs fler vilodagar i träningsvardagen än innan sommaren känns det positivt och jag har börjat fundera runt nya mål. Mål som kan ge lite bränsle till träningen som annars lätt går på tomgång.
Huvudmålet är självklart numera att ha kul med min träning. Resultaten är inte så viktiga längre (kanske för att jag blir sämre och sämre…) men jag tycker ändå om att ha något som träningen drivs mot. Men jag har inte riktigt satt målet än, så det får jag återkomma runt. – Kul träning har jag däremot satt igång. För med den mörkare och kallare årstiden kommer ett pass som ofta blir min träningshöjdpunkt i veckan. Löpträning på löparbana inomhus. Visst är löpningen en utomhussport, men jag håller inte med de tränare som tycker att man blir för bekväm av att träna inomhus och det är skadligt för löparen. Jag är mer eller mindre uppväxt som löpare i en inomhushall, för jag startade min löparbana för snart 34 år sedan i något som kallades ”plasthallen” i Helsingborg. En 140 metersbana med fint doserade kurvor (läs ganska tuff doserade) kurvor där vi under hela perioden från oktober till mars hade stående fantastiska inslag i träningen. Jag kan lova att de pass jag kört genom åren inte varit direkt bekväma; men ändå jäkligt roliga. Kombinationen av att det blir socialt och farten och känslan i att springa i shorts och t-shirt gör det till ett suveränt inslag i träningshelheten för mig under den kallare och mörkare delen av året. Visst kan skaderisken öka på grund av snäva kurvor och fartbelastning, men halka och mörker kan också vara faktorer som kan ge upphov till skador.  Nu är det dock inte alldeles enkelt att få tillgång till inomhusträning som motionär, men vissa hallar har tider för allmänheten och om man har möjlighet är det ett kul inslag oavsett nivå. Kör man dessutom på lite udda tider…kan man till och med få springa utan att nån ser hur sakta det går….
Så jag ser fram mot att kl 05:50 köra iväg hemifrån för att vara redo starta uppvärmningen utanför Bosön på Lidingö 06.20. En fin start på dagen! Även om passen numera inte är i närheten av vad dom var i gamla ”platshallen” så blir det mer fart än vad jag skulle fått till ute och det blir mer verkligt och socialt än ett löpbandspass om vi är ett litet gäng som kör tillsammans.

Premiärpasset för denna höst,blev 3 km i bekvämt tuff fart (Tiden blev 10:23 och alltså strax under 3.30 min/km) följt av några snäpp snabbare över 4 x 500 meter med 1 minuts vila. Ett pass som man klarar av på kort tid och som faktiskt kan vara ett bra löpbandpass också. Först någorlunda bekvämt men ändå klart snabbare än distanslöpning i runt 10 minuter, sedan runt 4 x 1,5 minuter snäppet snabbare och tuffare fart och ”bara 4 upprepningar”. 5 fina kilometer in på löparkontot.

Hur såg det då ut i platshallen?

Bild från modernare tider när "Platshallens banor" har
ökats upp till 180 meters varv.

Ja, vi var ofta ett gäng på 10-15 löpare. Blandat killar och tjejer. Först värmde vi ofta upp 6 eller 8 km utomhus. Sen följde lite rörlighet i hallen med socialt snack innan vi inledde med 5 ”kurva upplopp”. Det innebar att vi flöt (sprang lugnt med bra teknik) in i en kurva och accelererade upp farten på raksträckan, så totalt runt 80-90 meters löpning och sedan 50-60 meters gående vila till nästa inlöpning i kurvan. Lätt-snabb-snabbare-snabbast-max var principen på dessa 5 inledande löpningar inne i hallen. Lite vila och snack igen och därefter 4 x 10 varv. Vi kallade det ”10-varvare”. Så översatt 4 x 1400 meter, med 1 minuts vila. Därefter liten paus innan vi övergick till 4 stycken 5-varvare också med 1 minuts vila. Här höjdes farten ett snäpp. Avslutningen blev 5 envarvarare och var man inte trött innan kan jag lugnt säga att man blev det på dessa 140 meters lopp. Därefter var oftast övriga i träningsgruppen klara efter lite kort nedvarvning, men min tränare då tyckte nästan alltid att jag sprungit för otekniskt, så oftast fick jag avsluta själv; som jag inledde med 5 kurva upplopp som kunde bli 6, 7 eller 8 stycken om jag inte skärpte mig i min löpteknik. Det var inte bekväma pass, men pass som både formade mig som löpare och där jag och alla andra som var med hade riktigt roliga stunder.
Vill du köra passet; sammanfattat?
Uppvärmning 6-8 km + rörlighet
5x90 m i teknisk men snabb löpning. Vila gång 50 m
4x1400 meter, vila 1 minut
4x700 meter, vila 1 minut
5x140 meter, vila 1 minut
och sen om du inte haft bra hållning och slarvat med armföringen, ja då blir det 5-10x 90 meter igen...
Nedjogg 5-10 minuter