Det har nu gått en vecka sedan jag sprang i mål på Gore-tex Transalpine run. För min del den största utmaningen jag tagit mig an hittills. Med lite distans till tävlingen så inser jag hur mycket jag lärt mig av den här tävlingen, om mig själv, långdistanslöpning, mat m.m. Mest fascinerande tyckte jag det var hur kroppen acklimatiserade sig till att utföra ett sådant långvarigt, i någon mening monotont, arbete varje dag i så många på varandra efterföljande dagar. Ett exempel på detta var att jag inför tredje dagen hade ondare i musklerna än jag sedan skulle komma att ha någon av de efterföljande dagarna. Det blev snarare bättre och bättre för varje dag därefter. Sliten och trött var man ändå på många andra sätt.

En positiv erfarenhet var att jag inte hade några problem med att äta ordentligt vare sig innan, under eller efter etapperna. Något som är en förutsättning för att man ska kunna hålla ihop energimässigt under så många dagar. Däremot så konstaterar jag att jag nog borde hållit mig borta från den sydtyska korven som man fick på vissa stationer. Trots att den var väldigt lättuggad och fantastiskt god så håller jag den ensam ansvarig för att jag under vissa sträckor de första dagarna var en aning risig i kistan. Arrangörerna hade utöver korven även en hel del andra saker som jag inte direkt förväntade mig att finna på dessa kontroller. Jag hittade dock ett koncept som fungerade bra för mig under dessa dagar. Ett exempel på något som för mig fungerade utmärkt var gurkskivor doppade i salt.

En annan erfarenhet som jag tar med mig gäller min egen inställning till loppet, innan, under och efter. En erfarenhet i min mening är viktigare än mina lärdomar om utrustning, mat, taktik m.m. Trots att det under dessa åtta dagar många gånger var extremt jobbigt och besvärligt så har jag inte på något sätt blivit avskräckt av att springa liknande lopp i framtiden. Belöningen över att ha kommit i mål och genomfört något på ett sådant sätt som man själv är nöjd över är viktigare. Någon frågade mig om jag skulle kunna tänka mig att springa loppet igen.
Svar: Om jag var hel och frisk samt förberedd så skulle jag gärna springa loppet igen nästa vecka.