Vilar idag. Hade funderingar på ett midsommardasgssimpass men det blåser och jag är inte riktigt sugen så jag lyssnar på mitt lite mer tillbakalutade öra, öppnar en italiensk(!) pilsner och suger in lite sol alldeles stillasittande istället.

Gårdagens löppass sitter ännu färskt nog i muskelminnet för att jag ska kunna känna stegen, vi inledde med ett ganska lugnt corepass på gymmet i Kungsbacka, jag och hustrun. Hon dröjer sig kvar efter passet för att leka lite mer med skivstänger och hantlar medan jag ger mig ut på vägarna. Jag startar i lätt jogg och lite växlande sidokantvind längs Varbergsvägen hemåt. Över Rolfsån på den gamla stenvalvsbron och tempot är förvisso lågt men jag känner mig stark och kapabel. Jag gnags lite av tvivel över min cykelförmåga för närvarande men löpmässigt känner jag mig tillfreds, snabbheten är det sådärbra med men uthålligheten och stykan har det nog aldig varit bättre ställt med. Och det är det enda jag behöver i augusti.

Lämnar den plana Varbergsvägen efter sex-sju kilometers löpning och slår in på den böljande Vallbyvägen med den friska vinden i ryggen. Över krönet vid Böckerass och så ner i svackan under bräckan. Fläckiga kossor vid vägkanten av kyrkbacken, solen tittar fram och allt är bara idylliskt. Kyrkbacken är i och för sig lite seg men snart är jag uppe och vid bräckapumpen får jag stanna till ett ögonblick för att fylla vattenflaskorna i vätskebältet.

Över bräckan och så ned genom grusgropen längs det fabulösa löpvägsfynd som är gamla vägen till Gällinge. Idag ett konglomerat av småvägar, med underlag som växlar mellan grus och rotbemängda stigar, slingrande i sidled och höjdled tar den mig ändå målmedvetet i rätt riktning. Så kommer jag ut ur den djupa gamla skogen i Gällinge samhälle och längs vägrenen tar jag de sista höjdmetrarna upp till åsens högsta punkt. Även den asfalterade, nyare, Gällingevägen är fin löpning; det gamla vägläget är bevarat, högt uppe på åsen öppnar ladskapet upp sig med storslagen utsikt över skogar och fält åt alla håll.

Härifrån är det mestadels nedför hem till Åsa men nu svänger jag av rakt in i vinden så någon större nytta av nedförsluten får jag inte. Med drygt två mil i benen får jag börja ligga på lite för att hålla kvar tempot och när jag glider in mot Åsa samhälle börjar jag vara en smula mör ändå. Trycker upp farten till rätt sida femminutersstrecket på den plana gångochcykelbanan in mot byn och forcerar mig själv över den branta men korta Vidblicksvägen innan jag är nöjd med passet. Drar i mig ett par medhavda godisbitar och det sista av vattnet, rundar av med en lätt jogg de sista knappa fyra kilometrarna på stigunderlag hem till Kroken. Trettiofyra kilometer på drygt tre timmar är varken personbästa eller världsrekord men icke förty ett ganska habilt pass. Så jo, jag får nog vila idag.