Anders som var 20 år vid tillfället besvärades sedan av problemen till och från under hela karriären. Ibland mer regelbundet, ibland gick det år mellan de olika attackerna.

– Arytmi är ett samlingsnamn för hjärtanomalier kopplat till hur hjärtat slår. Det finns både farliga och mindre farliga symptom kopplat till detta. Det vanligaste problemen för konditionsidrottare är förmaksflimmer, oregelbunden hjärtrytm. Du syresätter inte blodet på rätt sätt, istället för rejäla slag så skvätter hjärtat ut blod. Syresättningen blir bristande och du kan helt enkelt inte prestera, berättar Anders.

Många som har upplevt hjärtflimmer har haft känslan att hjärtat slår oerhört fort. Problemet är att hjärtat slår ineffektivt och utan full slagvolym.

– Jag minns ett pass på Bosön där jag registrerade över 250 slag per minut. Det gick att springa långsamt men så fort jag skulle trycka på så tog det stopp, säger Anders.

Konditionsidrottare sticker tyvärr ut som grupp när det kommer till anomalier i hjärtmuskulaturen. 

– Jag har fått det förklarat för mig av läkare. Det är inte vanligt, men konditionsidrottare speciellt sticker ut. Det finns säkerligen ärftliga betingelser som ökar risken, Anders vill dock poängtera att fördelarna med konditionsträning överväger den potentialla risken. I 99 fall av 100 så är det absolut ingen fara, hjärtat är en muskel som mår bra av att tränas, det vill slå hårdare i perioder. Riskerna med en stillasittande livsstil där hjärtat aldrig får slå hårt medför enormt mycket mer skador.

– Att vältränade personer och konditionsidrottare löper större risk beror på att man när man tränar ökar hjärtats slagvolym. Detta är positivt och är en fördel för att kunna springa bättre och snabbare. I takt med att hjärtats omfång blir större så finns det risk att det uppstår nya signaler i förmaket på hjärtat, det vill säga, punkter där sinusknutarna kan plocka upp signaler för när förmaket ska dras ihop eller expandera.

Anders vill uppmana alla som vill träna mycket att ta sig till en läkare för att göra tester.

– Karolinska i Solna har öppnat en avdelning för just idrottare, där kan man få göra belastningstester under kontrollerade former. Vissa allmänläkare känner inte alltid till hjärtmönster hos högpresterande konditionsidrottare. 

Sen Anders först fick problem i slutet av 70-talet så har utvecklingen för behandling tagit stora kliv. 

– Jag fick göra en stor operation, kallad Mace-Operation, i slutet av 90-talet. Detta innebar att man tog ut hjärtat ur kroppen och la nya kanaler i hjärtat som skulle tvinga fram rätt signaler. Detta är en operation som man inte alls gör längre.

Istället gör man idag mindre invasiva ingrepp på hjärtat där både återhämtningen och ingreppet är betydligt mindre. Till en början kan man testa att göra en elkonvertering, att chocka hjärtat tillbaka i rätt rytm.

– Om inte elkonvertering ger de resultat man förväntar sig så gör man idag något som kallas ablation. Ett ingrepp som görs genom ljumsken upp i hjärtat för att sedan registrera vart anomalierna kommer ifrån. När de är lokaliserade så bränner man bort de punkter som ger upphov till flimmer".

Ablationer har hjälpt många löpare och Anders menar att en total återhämtning är fullt möjlig. 

– Jag känner många som har blivit bra efter ingreppet och utvecklats som löpare. Skulle du bli drabbad så ska du ha veta att hjälp finns.

Hör hela intervjun med Anders Kingstedt i avsnitt 128 av Spring Snyggt - Med Jesus och Manne