Jag har hittat ett lopp i kalendern på Marathon.se som jag vill springa. Hur gör jag för att anmäla mig?
Enklast brukar vara att gå in på Internet och via kalendern på internetplatsen Marathon.se gå in på arrangörens hemsida. De största loppen har numera både anmälan och kort- eller betalning via bank direkt på sina hemsidor. Andra har anmälningsformulär. Ett annat sätt är att ringa, faxa, e-posta eller skriva till arrangören efter inbjudan till loppet.

Vad betyder de olika klasserna?
I de flesta lopp är män och kvinnor uppdelade. Svenska friidrottsförbundet har valt att använda Herrar och Damer, men en del arrangörer skriver Män och Kvinnor. Många lopp har lopp för olika åldrar. När det står Herrar, Herrar 35-70 år innebär det att det finns tävlingsklass för seniorer (23-34 år) och veteranklasser för löpare 35-39 år, 40-44 år, 45-49 år och så vidare. Man ska räkna den ålder som man uppnår under året. Exempelvis kan en löpare som fyller 40 år den 31 december 2006 ändå hela året springa i 40-årsklassen. I många lopp finns även motionsklass. Dessa är inte åldersindelade och är den klass som löpare som inte springer för någon klubb ska anmäla sig i.

Måste man tillhöra en klubb för att få delta?
Nej, nästan i alla långlopp kan man delta utan att vara med i en klubb. Däremot kan man inte vara med i tävlingsklass och inte heller i klass som gäller distriktsmästerskap eller svenskt mästerskap.

Måste man anmäla sig i förväg?
De flesta lopp tar emot anmälan så sent som fram till en timme innan loppets start. En sådan anmälan kallas för "efteranmälan" eller "direktanmälan" och brukar innebära en betydligt högre avgift. Vilka regler som gäller för efteranmälan brukar anges av arrangören i inbjudan.

Är det alltid tidtagning och tävling?
En del lopp har varken tidtagning eller tävling. De allra flesta långloppen har dock tidtagning. Arrangörerna kan välja mellan att göra resultatlistor som skickas ut till deltagarna eller att publicera resultaten på Internet.

Kan man vara säker på att banan håller måttet?
När det gäller maratonlopp (42195 meter) och halvmaraton (21097 meter) kan man vara säker eftersom kraven på kontrollmäätning ingår när man ordnar lopp på de distanserna. Annars är det lite så med mätningen av långlopp. Endast om banan är mätt av legitimerad banmätare kan man vara säker på att den håller måttet.

Måste man ha någon speciell tävlingsdräkt?
Nej, i långlopp kan man klä sig i stort sett som man vill. T-shirt, top, eller linne på överkroppen och shorts eller tights brukar vara vanligast. I alla lopp får man nummerlapp som ska bäras väl synlig.

Kan man få tillbaka anmälningsavgiften om man inte kan starta?
Det är upp till varje arrangör att bestämma över anmälningsavgiften. Folksam har en försäkring som heter Startklar som även innehåller en del för återbetalning av anmälningsavgift om du inte kan starta.

Vilka är det som sätter upp regler för långlopp
De är Svenska Friidrottsförbundets som ställt upp regelverket för svenska långlopp. Det harmoniserar med Internationella friidrottsförbundets regler till största del. För den som vill detaljstudera regelverket kring långlopp så finns de som eget kapitel "Löpning utanför idrottsplats" i Svenska Friidrottsförbundets officiella handbok "Tävlingsregler för friidrott".