- Det viktigaste inför ett maratonlopp för en vanlig löpare är att äta, sova och dricka - och att man har tränat bra inför loppet förstås, säger Mikael Mattson.
- Elitlöpare har det mer att vinna på en kolhydratladdning eftersom de har tränat till sig ett store glykogenutrymme
- De allra flesta löpare som ska springa Stockholm Marathon kan äta vanlig mat och behöver inte göra en traditionell laddning eftersom vanliga människor inte kan tillgodogöra sig kolhydrater som elitidrottare kan säger Mikael Matsson.

Mikael Mattsson och Jonas Enqvist är doktorander på Åstrandlaboratoriet vid GIH.
De båda forskarna har arbetat nära professor Björn Ekblom som på 60 och 70-talen lade fram teorierna om kolhydratuppladdning som snart spred sig till motionärerna och massorna i Lidingöloppet, Vasaloppet och Stockholm Marathon.
- Nästan all forskning gjordes på elitidrottare som har store förmåga att lagra upp glykogen, säger Mikael Matsson. När man senare tittade på vanliga människor och motionärer så fann man att deras förmåga inte alls var lika stor.

En elitlöpare kan med en klassisk "Ekblom"-uppladdning trycka I sig 10 procent extra glykogen. Ju bättre tränad man är, desto store är glykogenförråden. Men har också upptäckt att det bara är glykogenet i den arbetande muskelfibern som kan användas. Glykogen upplagrat i exempelvis armar kan heller inte användas I benen.

I följande artikel förklarar Mikael Mattsson och Jonas Enqvist energiåtgången fore en maratonlöpare och beskriver några olika uppladdningsmetoder som har tagits fram främst för elitidrottare.