Det är fortfarande mörkt ute. Klockan visar på strax efter 6. Utanför fönstret börjar byn så sakeliga vakna till iv. Tupparna galer och kossor, får och getter stämmer yrvaket in i den idylliska landsbygdskören. Himlen har ett djupt rosa/lila sken över sig som är oändligt vackert.
Benen ömmar lite när man sätter sig på trappan för att snöra skorna  och rätta till de sista detaljerna. Ett par djupa andetag, sen börjar leendet sprida sig.  Det är dags för ännu en dag på de röda sandvägarna ute på denKenyanska landsbygden.  

Svenkar på Trainingcamp i Kenya
Vi är ett gäng  svenskar som bor på Lornah Kiplagats trainingcamp i Iten, ca 30min från staden Eldoret i västra Kenya.
Belägen vid Rift Valley på 2400m höjd är Iten ett Mecka för löpare, och tillika hem för större delen av de kenyanska löparundren. Utöver oss svenskar, för tillfället 9st, bor här två israeler, ett par holländare, en irländare, en finländare,  ett gäng norrmänn, och fram till alldeles nyligen det brittiska stjärnskottet Mo Farrah med tränare.

Mums, för Musse!
Nästgårds husserar det kenyanskfyllda Quatar-landslaget med Said Saif Shaeen i spetsen (killen har världsrekord på hinder). För sådana som vår egen världsstärna; hinderlöparen Mustafa Mohamed, är detta ett himmelrike vad det gäller träningspartners.

För oss andra, som inte riktigt ligger på samma nivå, finns det faktiskt gott om sällskap också. Iten är fullt med löpare, såväl världsstärnor som elit till vanliga motionärer. Blandningen gör att stämningen blir skönt avslappnad. 

Ingen TV eller Internet
Det lugn som råder här på campen är svårt att beskriva; jag vet bara att det gör mig lycklig. Det finns absolut ingenting som kan störa ens träningsfokus; ingen TV, Internet eller annat ”onödigt”. Vill man göra nåt mer aktivt än att sova mellan pass och måltider kan man välja mellan att läsa en bok eller tvätta sina kläder. Den riktigt energifyllda kan förstås ge sig på en promenad till byns centrum som ligger ca 15min promenad bort, eller möjligen ta en tur med Matatu till Eldoret för att kolla mail (men det går inte fort och fungerar halvbra). Mer spännande än så blir det inte här, vilket är alldeles perfekt!

Helpension för 30 Euro
Det kostar  30 euro per dag att bo på campen. Då är all mat, dvs 3 måltider inkluderade samt användning av ett mycket fint gym och en 25m pool. Det kan tyckas lite, men här är det egentligen ganska dyrt.
På andra ställen kan man få ett rum av liknande standard för ca 75kr per dag inklusive frukost (på dessa ställen finns en risk att man blir av med sina prylar dock). Man kan också hyra hus för ca 400kr per månad, men då är det viktigt att man är noga med att skaffa vakter etc.

Träning på hög höjd
Att träna på 2400m  höjd är allt annat än en promenad i parken. Har man aldrig testat på någonting runt 2000m och känt att det funkar bra skulle jag inte rekommendera att åka hit. För inte nog med att Iten ligger högt, det är kuperat så in i Norden! Vill man ha någonting åt det flackare hållet får man bege sig till banan här, eller så får man åka de 30 minutrarna till Eldoret (ca 2000m höjd) där det ska finnas någon form av platå som man kan springa runt på (våra kompisar norrmännen har gjort just det i en dryg vecka innan de tog sitt förnuft till fånga och kom hit).

Trots att varje pass är jobbigt (pulsen sticker iväg så fort man tittar på backarna) är det en fröjd att träna här. Dels för att det är så otroligt vackert med all grönska och alla små hus och hyddor med tillhörande små jordlotter, men också för att befolkningen utstrålar en enorm positiv glädje. De flesta äger knappt mer än kläderna de har på kroppen, men ändå tycks de vara de stoltaste och lyckligaste människorna på jorden. För mig är de och det liv de lever en enorm inspirationskälla. 
Ett par gånger har jag följt med barn hem som velat visa upp sin vän mazungon (”den vite” typ) för sina föräldrar. Gästfriheten är enorm och höns  och en och annan get har fått ge upp sin plats till förmån för mig i de pyttesmå hemmen. Hur hela familjer kan få plats att sova i dessa hus är för mig en sann gåta, å andra sidan har compact living aldrig varit min starka sida.   
Billigt att leva
Återhämtningen är naturligtvis väldigt viktig här, särskilt om man tränar hårt. Eftersom det är så pass högt verkar kroppen ha lite svårare och få ordning på allt som måste repareras mellan passen, så för att kunna hjälpa den så mycket som möjligt är vila och bra mat av yppersta vikt. Maten som serveras på Lornahs camp är för det mesta väldigt bra, ibland kanske det är lite väl mycket ugali, böner och linser men oftast funkar det även för de som är lite mer kräsna eller kräver mycket energi.
Vi svenskar brukar lösa det hela genom att ta med egna havregryn och mango m.m till frukosten samt avokado, morötter, lök och tomater till lunch och middag. Frukt och grönt kostar nästan ingenting här; eller vad sägs om 1kr för en stor avokado eller mango, några ören för bananer, passionsfrukt, morötter etc.
Vill man gå ut och äta finns det ett par restauranger samt några cafeer. En tre rätters med vin eller öl kan kostar under hundringen på den absolut bästa restaurangen här uppe (och den har hög standard!). Cafeerna är lite mer osäkra, det är inte alltid så att de har någonting att servera.
Safari, apor och en död orm
För de som har mer energi än de kan göra av med på träning är utbudet av safaris stort. Det finns parker av alla de storlekar där Masai Mara torde vara den största. Turer går regelbundet från Nairobi och det är lätt att boka på plats. För oss som befinner oss i Iten har Lornah och maken Pietr hjälpt till att ordna med bil och chaufför som tagit oss till några olika mindre parker, bland annat Nakuru National Park som ligger ca 2h 30min bort.

På löprundorna ser man annars inte särskilt många djur annat än boskapen som travar fritt precis över allt. Några apor har i och för sig skymtast ett par gånger och en mycket liten men dessvärre stendöd orm.