Jag glömde handskarna i bilen, slår det mig när jag gör det första varvet inne på Åby Friidrott. Solen strålar bakom några lätta skyar men det blåser en jämmerligt kall nordostlig vind som mina lättfrusna digitalier nog helst undgår direktkontakt med. Jag överväger att förlänga uppvärmningen med en jogg tillbaka tillbaka till parkeringen men det verkar fegt på något vis så jag kör på.

En dryg kilometers uppjogg med något lite av insprängda löpskolningsövningar innan huvuddelen av passet kan börja; supertusingar idag inte utan vis inspiration från min snabba klubbkumpan G. Jag ska köra lite fart i ett par veckor och förhoppningsvis övertyga kroppen om att den kan kuta en snabb halvmara i Prag i början av april. Första uppdraget är således att få upp lite fartkänsla och ekonomi i högre tempo, ergo korta snabba flytintervaller.

Supertusingarna bedrivs i VO2-maxfart ungefär, eller möjligen kanske lite snabbare. Det viktiga är att hitta den högsta fart som det fungerar att löpa rimligt avspänt i, åtminstone i 400 meter. Därefter kör jag 100 meter lätt jogg och så ökad fart igen, nu i 300 meter. Trehundringen är jobbigare än fyrhundringen eftersom jag startar med lite syra i benen redan. Tvåhundringen och hundringen i fart som följer - för att fullborda 'tusingen' är så korta att de mentalt är lättare att hantera, även om pulsen är högre om man skärskådar pulskurvan.

Trehundra meters jogg som serievila återställer systemen till nästan startläge och så kör vi igen. Jag nöjer mig med fyra hela tusingar idag - och en extra fyrhundring baraföratt - det blir mer fart i veckan som kommer. Ganska nöjd med genomförandet, de första upprepningarna är en lite för långsamma kanske men sen sitter farten på 22 sekunder per hundra meter eller möjligen någon sekund snabbare. Det är 3:40/km vilket duger fuller väl på en frusen och öde friidrottsarena i februari. Och frusna är precis vad mina händer är när jag kommer tillbaka till bilen efter passet. Det är som bekant ganska smärtfritt att kyla ner sina extremiteter - men det gör fan så ont att tina upp dem igen.