Klockan 5:15 har vi revelj i tältet. Ut och springa ett pass kanske? Kroppen är småmör från gårdagen och det känns avlägset att lufsa mer än möjligen ett par kilometer. Utanför tältet härjar knotten vilt och vi drar på tältbrytningen lite, men tio minuter i sju har vi fått i oss varm frukost, packat allt och står på startlinjen och väntar på att få titta på kartorna. Vi gläds åt att det är en kontroll mindre idag, bara 37 stycken, och att ryggsäckarna känns lite lättare. Jag har inte lyckats prestera något tyngre toabesök och flaggar för en skogspaus inom ett par timmar men annars är vi båda all game för lite kul skogssnurrande.

Starten går som aviserat klockan 07:00 och jodå, sträckningen ser aningen kortare ut idag, tätt mellan kontrollerna på några ställen. Ingenting inne i Silkeborg idag - gårdagen bjöd på en rätt spektakulär kontroll mitt i forsen i centrum och simning till en hjulångare; idag är det mer av vanlig orientering. Men dock en vattenpasssage i mitten och så ska vi simma över Gudenå på slutet. Löpningen kommer igång segt som väntat men vi tuffar på i vårt tempo. Runt sexminutersfart eller lite långsammare på de raka löporna, i skogen blir det som det blir.

Vi fortsätter sätta kontrollerna bra, de första tio kontrollerna för dagen sitter snällt höjdmässigt och utan alltför mycket bråk bockar vi av dem en efter en. Vi ser inte så värst många andra orienterare och de vi ser springer oftast någon av de kortare klasserna, ett X70-lag ser vi vid kontroll 7 och 8, Team Karma Police, som grejar med sin packning när vi hittar dem och därför får heta tältpinnelaget - i övrigt verkar vi orientera säkrare men de springer ifrån oss mellan kontrollerna. Nio kontroller gör vi på en och en halv-två timmar och vi konstaterar att det nog blir en lång dag i skogen idag. Här passerar vi en sjö med drickvänligt vatten, dessutom finns en toalett så jag passar på att göra det behov som sakta byggts upp under morgonen. Anders passar på att stretcha och jobba med sin ITB-sena som har börjat bråka lite med honom.

Så vänder vi söderut och får plocka lite höjdmeter och lite torra riviga granbarr i Sönderskov och sedan västerut på ett par ganska långa transportlöp på grus. Vi har effektiva och bra diskussioner om kontrollstrategier, där vägvalen bestäms någon kontroll i förväg medan vi springer - om vi orkar. Närmare kontrollerna är Anders snabbast på att läsa in riktningar och topografi, min roll blir för det mesta att följa med i tankespåren och försöka rätta de misstag som oundvikligen kommer. Vid kontrollerna 14 och 15 ser vi Karma Police igen och trots att vi tycker vi matar på bra under de lite längre transporterna här så går de ifrån oss. Vi vet det inte men medan vi sätter kontroll 16, på en utlöpare mellan två skogsraviner, perfekt så bommar Karma Police och i ett huj har vi röjt förbi dem.

Efter 18 kontroller fyller vi på vatten i samma sjö en gång till och sedan är det dags att simma en bit. Rite synd att man måste ha klumpiga flytvästar, det hade vart skoj att få simma lite mer på riktigt. Tidsmässigt spelar det dock inte någon större roll för vattenpassagerna är ganska korta. Efter en varm förmiddag har nu solen gått i moln men det är ändå skönt att få kyla ner sig lite. Passagen är bara drygt 100 meter och är snabbt avstökad. Jag funderar lite på om jag borde tagit av mig skorna för att hålla fötterna lite mer torra - jag har embryon till blåsor på bägge fötter som jag eventuellt borde bekymra mig för. Slår det dock ur hågen och kör på, det ska funka ändå.

På väg upp mot kontroll 20 och vi ska ut på en lov av rejält kulliga kontroller innan vi kommer tillbaka till samma plats, just här ser vi kontroll 26 och möter ledarlaget M&M. Vi vet inte att de leder men vi vet att de är jädrigt bra och riktigt långt före oss. Kontrollerna 21-23 ligger tätt och utgör spurtpris - eller bergspris för även om de ligger tätt så ligger de på varsin kulle och vi måste ner bortemot 50 höjdmeter innan vi får springa upp på nästa. Jag är ganska trött uppför och Anders kan inte gå på så hårt nedför så det blir ingen kalastid men det bryr vi oss inte om. Nu är det bara pannben och beslutsamhet att fullfölja.

Vid kontroll 28 tar vi dagens första lilla felnavigering och springer en ravin för långt bort. Letar lite innan vi vänder och hittar rätt. Sen är vi på spåret igen trots att hjärnorna börjar vara mos nu. Vi fyller vätska och börjar räkna på reptiden som är tio timmar idag. Borde inte vara någon fara, vi har ännu tre timmar på oss. Fötterna plågar mig en liten aning, en blåsa mellan tårna har börjat utkristallisera sig som en fiende nummer ett, ändå är det ingen större fara; vi har sprungit mer än åtta mil på mindre än ett dygn nu och det ska kännas - så är det bara.

Kontroll 31 ligger mäktigt högt uppe på en ljunghedstopp med milsvid utsikt. Vi kommer lite snett till och får några meter extra men höjden är värd mödan här - mycket vackert. Sedan får vi börja tugga på tungan för nu väntar dagens längsta transportlöp bort till kontroll 32 som är ett sivpynt; ett ord vi lärt oss hata så smått. Löpningen dit är okomplicerad med långa långa raksträckor. Jag går upp och håller fart - vilket inte är så mycket i nuläget men det känns ändå som vi matar på bra; vips är vi vid sjökanten och kan börja leta. Sivpynt är vassrugge ungefär och vi är förvarnade om att dessa sitter långt ut. Men den här tar priset, kontrollen sitter allra längst ut i ett stort vassbälte och vi hittar den inte förrän vi vadat en god bit utanför vassen i bröstdjupt vatten. Ah, well, vi är förmodligen inte ensamma om att behöva lägga lite tid här men reptiden kryper ytterligare ett snäpp närmare.

Och vid kontroll 33 drabbas vi till sist av ett smärre orienteringshaveri när vi kommer upp på åsen på fel stig och ett par hundra meter fel. Vi inser efter en stund att stigarna och höjderna ligger helt fel och att vi inte har koll på var vi är. Inte nu! Vad kan ha hänt, vi försöker hitta platser på kartan som stämmer med topografin och som vi rimligen kan ha hamnat på. Där kanske, Langdal ås. Det stämmer hyggligt med stigar och höjdkurvor och vi kan ha kommit dit om vi tog fel stig från början av attacken. OK. Vi jobbar efter hypotesen och letar oss bort mot där kontrollen borde vara. Problemet är att det är en ganska lurig kontroll med en ravin i en mängd av flera i samma brant. Men där sitter den äntligen, krisen är avklarad och vi har fortfarande skapligt med tid mot repet - en och en halv timme och bara fyra kontroller kvar. Nu kör vi!

En sista gång över Nordskovens många höjdkurvor, plock plock. Och så är det bara två riktigt lätta kontroller kvar, samt en vattenpassage. Vi forcerar bra in i det sista och kommer in på nio timmar och trettio minuter. Femteplatsen håller vi in i mål, som ett av endast få lag som tar alla kontroller. Sluttotalen i distans över hela loppet blir 97 kilometer och en försvarlig mängd höjdmeter. En fantastiskt jobbig men ändå rolig bana och vi konstaterar båda två att vi borde nog sprungit någon av de kortare klasserna - men då hade vi förmodligen suttit och analyserat resultat och jagat minutrar, nu är vi bara nöjda med att vara i mål och att ha klarat av ett kul race på ett bra sätt.

Vi hinner alldeles lagom pusta en stund i målområdet, käka en burgare och dricka ikapp lite innan det är dags att dra till färjan. Vätska och nutrition funkade ypperligt även om det kändes lite knappt mot slutet - jag satte i mig precis allt jag hade med men hade heller inte räknat med att vi skulle ha såhär inihoppsan långa dagar. Nu blir det vila några dagar innan det är dags att börja spänna båden mot något nytt.