Längst tapp vinner
Julen är slut och julfläsket måste därför bort. Jag gör mitt bästa genom att harva runt på de ytterst begränsade löpvänliga slingorna här runt Storuman. En kortare episod av snöfall gjorde att skoterspåren mjuknade upp, vilket utelämnat mig åt de plogade vägarna här omkring. Kanske borde man investera i ett par snöskor? Detta är något som diskuterats tillsammans med en kompis. Säkert extremt bra träning och ett sätt att få lite variation i träningen. Antagligen hade det dock blivit en träningsleksak som man använt allt för sällan, även om idéen för tillfället känns tilltalande. Snart åker jag dock ner till pissregnskusten igen. Där behövs det knappast något sådant. Kanske nästa år?
De senaste dagarna har dock bjudit på kyla. Temperaturen har legat ner mot och under minus 20. Inget extremt, men den här vintern har man blivit en vek både i kropp och själ. Flera gånger har jag kikat på termometern, huttrat och tagit på mig ett extraplagg. Det har man sedan fått sota för när man tagit sig ut och insett att man det egentligen inte ens är kallt på riktigt. Istället har man svettats som en gris och desperat försökt kavla upp armarna på jackan, utan att riktigt lyckas.
För att spara luftrören lite så springer jag med en värmeväxlare när det är ordentligt kallt ute. Under julen har den fått följa med på en hel del pass. Målet är och måste alltid vara att lyckas skapa en lång istapp från airtrimmern. En istapp bestående av slem, snor och fukten i utandningsluften. Tidigare pass har det gått riktigt dåligt, men idag lyckades jag äntligen skapa något som jag åtminstone inte skäms för. Kanske inte tillräckligt för att locka till sig de vackraste honorna, men jag gjorde iallafall inte bort mig totalt.