Efter överraskande starka lopp i sommar är Susanne en av favoriterna när Tjejmilen avgörs på Gärdet och Djurgården i Stockholm.
- Det ska bli inspirerande att tävla på söndag. Jag försöker satsa på att vinna, men det gör inte så mycket om det blir en sämre placering, förklarar hon.
Susanne Johansson har, precis som flera andra av landets bästa kvinnliga långlöpare, börjat träna i vuxen ålder. För femton år sedan flyttade hon från Nynäshamn till Gävle. Samtidigt började Susanne med motionslöpning.
Hon bestämde sig för att prova på Gävle Marathon.
- Jag blev förvånad när jag vann loppet på 3.15, berättar hon.
Sedan har Susanne sprungit ett maratonlopp om året. 1997 var hon SM-trea på distansen. Men Susanne, som numer bor i Halmstad, betraktade sig då fortfarande som motionslöpare:
- Jag tycker att löpning det är så vansinnigt roligt. Fram till för ett år sedan tänkte jag aldrig på tider när jag tränade eller tävlade.
- Jag ställde upp i lokala lopp och brydde mig inte om att åka iväg för att få tuffare tävlingar.
I fjol började hon dock fundera på att satsa hårdare. Barnen var tillräckligt stora för att klara sig själva om mamma stack ut på en träningsrunda, och Susannes man Ingemar - själv duktig löpare - stöttade sin fru.
- Jag sade upp mig från mitt gamla jobb och blev istället egen hälsokonsult. Det betydde att jag fick möjlighet att träna på dagtid.
Susanne pratade med ledarna i sin klubb IFK Halmstad för att få hjälp att lägga upp träningen, men klubben hade inte någon långlöpartränare.
Istället tog hon kontakt med Hässelby SK. I löpartidningen Jogging läste Susanne en artikel om Marie Söderström-Lundberg som också börjat med löpning sent med ändå nått svensk elitklass.
Precis som Marie fick hon Kent Clefberg som tränare. Under hösten, vintern och våren ökade hon sakta men säkert träningen. Från fem träningspass i veckan till tolv.
Resultaten kom snabbt. I början av juni var Susanne sjunde löpare - och näst bästa svenska - i Stockholm Marathon. För drygt två veckor sedan ställde hon upp i friidrotts-SM. Trots att Susanne aldrig tidigare tävlat på bana blev det en bronsmedalj på 10000 meter och en silvermedalj på 5000 meter.
Efter dessa framgångar blev hon uttagen till Finnkampen som avgörs i Göteborg den 4-5 september.
- Finnkampen kom som en chock för mig. Jag hade inte en tanke på landslaget före SM. Nu tycker jag att det ska bli en ära att få representera Sverige.
Men före Finnkampen hoppas Susanne kunna vara med och slåss om segern i Tjejmilen.
- Jag har aldrig varit med i den tävlingen tidigare eftersom jag nöjt mig med lokala lopp i närheten av Halmstad, säger hon.
- Det ska bli kul att springa ett tjejlopp med så många deltagare.
- Nu känner jag att jag vill tävla och inte bara deltaga i de lopp jag ställer upp i. Det har aldrig varit så roligt att springa som nu.
Svåraste motståndare i Tjejmilen blir antagligen Helene Willix från KA 1 och Midde Hamrin från Hässelby.
Marie Söderström-Lundberg,  som vann Tjejmilen i fjol, kommer inte till start. Hon tävlar i maraton vid friidrotts-VM i Sevilla samma dag som Tjejmilen avgörs.

All info om Tjejmilen på hemsidan