Spartathlon 2015: En besvikelse
En dryg vecka har gått sedan loppet gick av stapeln i Grekland.
Det svider fortfarande nått enormt att jag inte gav mig själv chansen att vara med och leka.
För att kvalificera sig för en race report så tycker jag att man borde genomföra loppet.
Därför tänker jag bara skriva en kort summering av loppet.
Första maran gick helt enligt plan och kroppen kändes helt okej. Sedan trampade jag snett i en avrinningskanal och lyckades på något sätt vrida till höften. I början gick det hyfsat men sedan blev det värre eftersom. Jag tvingades gå stora delar för att det kändes bättre. Tog massage och is i Korinth efter 8 mil och tyckte det kändes bättre ett tag. Innan 9 mil så var det dock kört. Smärta vid varje högersteg även vid gång samt att ena benet stelnade ihop totalt. Tack och godnatt!
For till en naprapat det första jag gjorde vid hemkomst och bröt till både det ena och det andra. Han trodde jag fått en inflammation i en slemsäck, Trocanter bursit. Kanske något som legat latent som det räckte med ett litet snedsteg för att det skulle bli värre. Bara spekulationer. På Onsdag har jag läkartid och får förhoppningsvis röntgat så att jag kan utesluta att det är något värre. Dagsstatus är att jag inte har ont när jag går. Springa har jag inte velat testa ännu. Däremot så klickar det i höften i princip hela tiden när jag går.
Nu handlar det om att acceptera läget och göra allt så bra det går.
Jag är anmäld till 24h i Espoo i slutet av Februari. Förhoppningen är att komma till start där i fin form. Om jag gör allt perfekt fram tills dess så tror jag att det går.
Ett stort grattis till mina vänner som genomförde Spartathlon: Dan, Annica, Tobias, Johan och Benham. Fan vad ni är grymma! Vi syns nästa år. Då ska jag ha revansch och också få klappa på fossingen till Leonidas.
I övrigt var det en väldigt trevlig vistelse. Ser fram emot att komma tillbaka.