Det har gått några veckor sedan senaste rapporten här. Då var det en speakerinsats på Ultravasan i fokus. Sedan dess har det blivit några lopp till, men tyvärr precis som vid förra rapporten har jag fått jobba på supportsidan istället för på deltagarsidan. Tyvärr är dock fel ord, för man kan få mycket bra energi från att coacha och supporta andra likväl som att ha fokus på sig själv och sin egen löpning. 
Vi tar det lopp för lopp, och först ut var SM i friidrott. Där har jag numera ingen som helst ambition eller realistik möjlighet att vara med oavsett om jag är hel, frisk eller i toppform. Det går för snabbt. Men jag hade med en aktiv som jag hjälper lite med pepp och tips på upplägg. Träningen och all cred ska dock gå till henne själv. Louise Wiker jobbade på så bra att det blev silver på 10000 meter och brons på 5000 meter med bra tider dessutom; även om det defintivt finns än mer!

Ett av passen inann SM som jag fick supporta på var 4 x 1000m/200m. Maxpass för mig just nu, men flytpass för Louise. Upplägget var alltså 1 km i något lugnare fart än 10 km farten följt av lite vila innan vi körde på en snabbare 200 meters intervall. Lite vila (50-60 sekunder) igen innan nästa omgång med samma upplägg. Progressivt snabbare fartupplägg med 1 km på 3.33-3.31-3.29-3.25 och med 37 ner till 33 på 200 meters.
- Ett kul pass med bra fartvariation, och som sagt lagom för Louise men tufft för mig utifrån den status som mina fotproblem gjort att jag har just nu. Positivt dock att foten pallade passet för min del, även om upplägget kanske inte var det bästa för just foten. Foten behöver jobba vidare med grundbyggande lugna korta distanspass med bra aktiv löpteknik och kompletterande styrka. Men intervaller är  ju kul..

Louise gick sen vidare till Finnkampen, men jag höll mig hemma....

för det var ett annat lopp på gång; där jag ju inte heller kunde springa; men inte på grund av foten utan mer på grund av att tjejerna helt är och ska vara i fokus på detta lopp. Tjejmilen. 

Många bananer skulle delas ut, och just min klubb Spårvägen har bland annat den uppgiften. Kul och mycket energi från glada löpare som fixat milen. Innan det stora gänget löpare kom till bananutdelningen hann jag dock med några intervjuer;

Isabellah som ju var med på Ultravsan två veckor innan berättade om varför kroppen inte riktigt vill pressa sig till max. Isabellah's dotter Beyonce ska om allt flyter på som det ska få ett syskon fram i mars/april nästa år. En tydlig anledning tror jag till varför Isabellah inte kunde ta upp den näring hon behövde på Ultravasan och att kroppen där sa stopp gällande ansträngningen. Bra då att lyssna på kroppen!

Tjejmilen var examen för en del i sommarens TSM träning, där jag också har förmånen att coacha tillsammans med "mitt ledargäng". Vi körde dock på en vecka till efter Tjejmilen och avslutade sommarsäsongen torsdagen innan Stockholm Halvmarathon.

Vi tog en sedvanlig bild på trappan utanför GIH där vår sommarträning har utgångspunkt från.
Kanske inte den största uppslutning i sommar på den avslutande korta distanslöpningen med lite fartaktivering via koordinationslopp; men totalt sätt, måste jag säga att TSM-sommaren 2016 varit riktigt bra. Härligt ledar och deltagargäng, och mer välbesökta pass än någonsin.
Förhoppningsvis känner de flesta samma sug som jag själv på att överföra detta till kommande höst/vinter/vår-säsong som snart startar upp. Full planering just nu, för snart drar det igång igen!!


TSM sommarsäsongen avslutades alltså med Stockholm Halvmarathon, och här blev det supportinsats igen. Möjligtvis den mest glamorösa. För killen på bilden ville gärna ha lite egen vätska längs banan, speciellt med tanke på vilken varm, nästintill sommar, dag det blev. Ett sådant uppdrag kan man ju inte tacka nej till, så det blev till att åka hem och hämta cykel och sen fick jag ett fint extrapass genom att cykla de 15 km in till stan igen på 30 minuter. Kanske ingen fart att tala om för en cyklist, men det gjordes på en vanlig herrcykel med fina ballonghjul; så jag räknade in det som ett bra bonuspass!

Så till uppdraget;

jo det flöt på bra. Musse gjorde som vanligt ett taktiskt fint lopp och gick inte med på Abrahams ryck. Vätska fick han dessutom vid 5-10-15 km, och sen hade jag förmånen att även hinna till en dansande segerintervju. Med tanke på känslan av hur mycket vädret satte ner tiderena var tiden 1.04.51 riktigt grym.

Ja min egen träning då, jo jag jobbar vidare med distans och styrka och försöker att göra en struktur som avhåller mig från pass med risk för bakslag. Konstaterar att den bitvis inaktiva vaden tappat mycket i styrka, så även om det inte är den roligaste träningen kör jag på med vadstyrka hopp och balans, för att snart få glädje av att kunna köra på lite snabbare och bättre igen. Det är förhoppningen i alla fal!!

//Szalkai