När den svenska elitlöparen Mikaela Larsson skulle springa Berlin Marathon 2016 stod hon i valet och kvalet mellan två olika favoritskor.
Adidas Adios Boost eller New Balance 1400? Två likvärdiga modeller när det gäller stötdämpning och funktion. 
Vilka skulle hon ta? 
Mikaela plockade fram vågen. Det visade sig att Adidas-skon i hennes storlek vägde 182 gram och New Balance-skon 150 gram. En skillnad på 32 gram. Det avgjorde Mikaelas skoval, vilket visade sig, skulle göra att hon tjänade värdefulla sekunder.

Enligt olika vetenskapliga studier så betydde valet av de lättare skorna 32 sekunder bättre sluttid. För Mikaela viktiga sekunder som tog henne under 2.45 i loppet där hon satte personbästa med flera minuter. Hennes sluttid i Berlin Marathon blev 2.44.31.

1 procent i tid per 100 gram sko

Den sedan 1980-talet vedertagna teorin säger att vikt på skor och fart för löpare har ett linjärt samband. 100 gram ökad vikt innebär cirka 1 procent sämre tid. 
Mikaela Larssons skoval blir omräknat i tid: 2.45 (9900 sekunder) x 0,0032 ≈ 32 sekunder.

Fysiologer, tränare och utvecklarna i skoindustrin är väl medveten om skoviktens betydelse. Många vetenskapliga artiklar befäster teorin att 100 gram lägre vikt ger 1 procent bättre tid.

Senast att bekräfta teroin är forskarna Rodger Kram och Wouter Hoogkamer vid University of Colorado Boulder. I en artikel publicerad i juni 2016 i Medicin & Science in Sports & Motion redovisar man sina resultat under rubriken Altered Running Economy Directly Translates to Altered Distance-Running Performance.
I studien användes Nike Zoom Streak 5 racing som modiferades med olika vikter utan att testlöparna upptäckte det. Enligt studien försämrades löpekonomin med 0,78-1,11 procent för varje 100 gram som vikten ökade.

Som så ofta i idrottsforskning gjordes försöken på unga vältränade män, 18 löpare som alla klarade 5 km under 20 minuter. Forskningsresultaten är ingen sensation utan är mer att se som belägg och en pusselbit som visar att teorin är riktig och att skoindustrin gör rätt när den utvecklar allt lättare skor men med fortfarande samma dämpning och funktion.
Och att Mikaela Larsson gjorde rätt när hon valde de lättare skorna. 

Är springa barfota snabbast?

Mindre vikt, bättre tider …skulle Mikaela kunnat springa ännu snabbare om hon sprang barfota?
Rent teoretiskt, ja. Om det fanns en maratonbana som var belagd med samma EVA -material som används i mellansulan på löparskor skulle det vara möjligt. (Rodger Kram & Co har forskat även på det.)

• Vi räknar och drar bort 1,5 procent för de 150 gram skorna Mikaela hade i Berlin och får en sluttid på 2.42.

Men nej. Barfota på asfalt och betong utan försämras tiderna utan stötdämpning. Rodger Kram har i en annan artikel beskrivit en studie som visar att stötdämpning i skor ger så mycket som 3-4 procent mot att springa barfota. 

• Vi räknar igen och lägger på 3 procent på tiden och får Mikaela i mål barfota på asfalt på 2.48.

Så slutsatsen är alltså att inte alltid välja den lättaste skon om man vill springa snabbt, men har man två likvärdiga skor i dämpning och funktion är valet enkelt. Välj de lättare skorna.