Kompisar med kompassen
Dimma uppe på kalfjället dag 2 i FEM 50.
Inga problem för prylkillarna Mathias Esberg och Håkan Hjort.
? Idag sprang vi mycket på höjdmätaren, förklarar slutsegrarna som höll undan hela dag 2.
På torsdagen behövde inte Mathias och Håkan använda gummibandet som man gjorde första dagen.
- Jag kände mig fräsch hela löpningen och Matte slapp dra mig, berättar Håkan. Men min gräns går någon gång där vid två timmars löpning.
Mathias Esberg är en av Sveriges mer rutinerade multisportare och en av medlemmarna i Team Tenson som tävlar i mulisportens världscup. Är det något som multisportarna kan, så är det att hålla på länge - och att ta hjälp av tekniken.
Vid jaktstarten på torsdagsmorgonen startade man samtidigt som FEM 30-ledarna Enebjörk och Magnusson. Eftersom man sprang gemensam bana ner till Abisko blev det ett race där man omväxlande drog till dess man kom till en kraftig 15 meter lång stigning på Kungsledsstigen.
- He, he, där plockade vi fram hemliga vapnet - stavarna, och sedan såg vi inte dem mer, flinar Håkan.
Jagade av 40 lag i FEM 50, men aldrig stressade.
- Nej det var bara att ta det lugnt. Vi spikade alla kontroller idag.
Mer löpning på stigar gjorde första delen av dagen enkel, men när man på vägen upp till kontrollen mellan 1100 meters-topparna Nuolja och Slåttatjåkka gick in i dimman blev det till att springa på kompass och höjdmätare.
Vilket man ska följa är inte givet. Ibland går man rakt efter kompassen. Andra gånger är det bättre att följa en höjdkurva för att slippa gå upp och ner för mycket. Över 2000 meter höjdmeter under de två dagarna gör att man gärna undviker att gå upp och ner för mycket.
Den svåra vägen över bergryggen Kåppastjårro sprang Håkan och Mathias tvärs genom dimman och över snölegor rakt på sista kontrollen.
- Vi kallar den kompisen. säger Håkan och klappar på kompassen.
Vem är inte vän med prylar som hjälper en fram till slutseger i tuffa FEM 50?