- Väldigt vad de andra tog det lugnt, menar Per Thiger som springer i par med Martin Rosvall. Men när vi direkt fick en lucka så tyckte vi att den kunde vi väl försöka hålla.
Framme vid första kontrollen lockade nämligen en liten nätt belöning på 1500 kronor i spurtpris. Klirr i kassan, men frågan är om det var värt att springa med kramp sista en och en halv timmen.
- Krampen kanske hade kommit ändå, för det var en tuff stigning upp till näst sista kontrollen, funderar Thiger som tillsammans med lagkompisen Martin Rosvall hängde med i täten hela dagen.
Sanning var att till och med arrangörerna in det sista tvekade om man skulle våga låta löparna ta den hala klippbranten upp från Kierondalen 500 höjdmeter till Tjmuhasneppe, en fjällsjö 1045 meter över havet.
- Fick en blånagel när jag halkade till, men annars inga skavanker, säger Thiger när han fått på sig torra kläder i nattlägret.
Dusch eller bad är inget som Thiger ens funderar på. Visserligen rinner det en jåkk som man skulle kunna svabba av sig i, men:
-...inte utsätter man sig för det frivilligt nu när man fått upp värmen säger Per Thiger.
Istället blir det att kura i tältet, och den som orkar skulle kunna ha en skön kväll på lägerplatsen. På den här platsen har samerna haft ett av sina tältläger. Utsikten norrut med Torneträsk och fjällryggar i fonden är omsorgsfullt vald för att ge deltagarna en oförglämlig upplevelse.
- Fem och en halv timmars löpning hittills. Jag har aldrig varit med här förut, och det här glömmer man aldrig, säger Per Thiger.