Stavhopparen Martin Eriksson
Fem frågor till min rumskamrat här i Edmonton, stavhopparen Martin Eriksson.
Martin som tävlar för Hässelby, har ett pers på 5,80 meter och är klar för VM-finalen efter att ha hoppat årsbästa 5,70 i kvalet. Denna intervju gjordes före tisdagens kvaltävling.
Varför blev det just stavhopp för din del?
- Farsan byggde en höjdhoppsställning åt mig och brorsan på landet. Jag kom då
på att om man snodde en av vägverkets röda käppar, som förut stod utmed
vägarna, kunde man hoppa högre än brorsan...
För oss som inte är så insatta i grenen, finns det något man behöver
veta som kommentatorerna inte brukar prata om? (tex stavbyte, klister etc..)
- Den stora svårigheten i stavhopp är att pricka in högsta höjden precis där
ribban ligger. För att underlätta detta har hopparen rätt att placera
ställningarna (på vilken ribban vilar) i djupled efter eget tycke. Ofta ser
man att en hoppare har en väldig höjd innan ribban, men sedan landar på
ribban på nerväg. Detta kan då bero på att ställningen varit placerad för
långt bak, eller att staven varit for "hård", vilket markant minskar
hopparens horisontella hastighet. Möjligheten att ribban helt enkelt ligger
for högt är något en stavhoppare ogärna talar om...
- Hårdheten på staven väljer man beroende på väder (vind) och allmän dagsform.
- Springer man fort måste man ha en "hård" stav som kan ta upp mycket
horisontell energi och omvandla till vertikal. Springer man dock för sakta
med en for hård stav kommer man inte fram till ribban. I värsta fall kommer
man inte ens fram till landningsbädden, vilket innebär ett fall på 4 meter
ner på ansatsbanan. Olyckor i samband med detta är dock oerhört sällsynta.
- För övrigt får staven vara hur lång som helst, förutsatt att den får plats
på flyget. Handbollsklister används för att öka fattningsförmågan.
Hur långt har du sprungit som längst, och normalt sett hur mycket
löpning ingår i din träning?
- Som vilseledd ungdom fick jag en gång för mig att springa två varv runt
Rönningesjön i Täby, vilket landar på den omänskliga distansen 12 km. Då min
stavansats är drygt 40 meter motsvarade alltså ovanstående övning cirka 300
stavhopp.
- Normalt består ett löppass av 5-6 60meters-lopp. Dessa utförs dock i
betydlig högre tempo än det jag hade på min exkursion runt Rönningesjön, och
förhoppningsvis något högre tempo än det den genomsnittlige besökaren på
Marathon.se uppnår över Västerbron på andra varvet.
Tror du att du kommer att springa längre än 12km någon gång, kanske
till och med ett maraton?
- Det ingår väl i den idrottsliga allmänbildningen att åtminstone springa ett
maratonlopp innan skylten skall tagas ned. Just nu får jag dock ganska
rejäl puls av 3km i Lilljanskogen, så jag har nog en bit kvar...
Hur känns det inför kvalet, är formen på topp?
- Jag har tävlat väldigt sparsamt i sommar, och har ett årsbästa på bara 565. (Martin hoppade 570 i VM-kvalet, reds anm)
Det har dock känts väldigt bra på de träningspass jag gjort. Jag hoppas och
tror naturligtvis på att ta mig vidare till final. Stavhopp är dock ganska
chansartat vilket gör att det mesta kan handa...