Bjarne Thysell har tillhört den svenska långlöpareliten i tio år. En lång karriär med många landslagsuppdrag, SM-medaljer, men aldrig en krona i träningsbidrag från förbundet.
Trots det har Thysell strävat på, hela tiden tävlandes för den lilla sörmlandsklubben Ärla IF.
Långlöpning är en passion. I februari i år kom så genombrottet som gav 34-åringen en plats i ett stort mästerskap.
Efter flera försök på maratondistansen fick Thysell ett bra lopp i Sevilla och kvalade med tiden 2.14.42 in till EM i Budapest. Tiden var den bästa en svensk presterat sedan Åke Eriksson vann Stockholm Marathon 1995. Och kapacitet finns för bättre: personliga rekordet på 10000 meter är ner mot 29 minuter. En tid ner mot svenska rekordet 2.10.38 är inte omöjlig.
I EM gjorde Thysell ett taktiskt starkt lopp och blev 17:e man på 2.15.43.
- Jag jagar sponsorer för att kunna genomföra en satsning på OS, förklarar Thysell. Just nu arbetar jag heltid som gymnastiklärare i Malmköping och det skulle vara bra att några veckor då och då kunna ta ledigt och bara träna.
Med två barn på 2 och 5 år är det en tuff uppgift att genomföra satsningen, men Thysell har redan dragit upp riktlinjerna för nästa säsong:
- Helst vill jag springa i Sevilla i februari igen, sedan i Stockholm i juni och sedan ett snabbt lopp nästa höst där jag kan kvala in till OS.
Men det är högst osäkert om Thysell hinner komma i maratonform till i februari. Efter EM drabbades han av en slemsäcksinflamamtion i hälen. En skada som gjort löpträning omöjlig.
- Det har varit helt hopplöst. Jag har inte kunnat ha skor på mig, utan har gått omkring i tofflor de senaste månaderna. Har väl kunnat upprätthålla konditionen rätt bra genom vattenlöpning, men inte kunnat löpträna.
- Jag hade samma problem säsongen 1991, men nu har det varit svårt att hitta några skor som jag kan ha. Jag har försökt med att klippa upp hälkappan så att det inte skaver, det gör så onte när det skaver mot hälen.
En akilleshäl som är hotet för Thysells OS-satsning.