En av de svenska maratonlöpare som gjort anmärkningsvärda framsteg i år är Caroline Almkvist som under 2018 förbättrat sitt personbästa med en kvart. Hon började med att på försommaren, i 30 graders värme, sensationellt komma på tredje plats i ASICS Stockholm Marathon med 2.44.49 – personbästa med sju minuter. För två veckor sedan gjorde Caroline sitt andra maratonlopp för säsongen. I New York klockades hon för 2.36.50 – en kapning av personbästa med ytterligare åtta minuter.

Caroline är en annorlunda löpare på många sätt:

• Hon har aldrig någonsin tävlat på bana.
• Den kortaste distans Caroline någonsin tävlat på är 10 km.
• När hon, relativt sent, började tävla handlade det direkt om längre distanser.
• Caroline är endast 23 år gammal – och alltså förstaårs senior. Många av de bästa maraonlöparna är betydligt äldre.
• Hon har redan hunnit springa sju maratonlopp. Maraton är den distans hon tävlat flitigast på.
• Caroline var klubblös och saknade tränare fram till i januari i år.

Caroline Almkvist spelade handboll fram till 17 års ålder:

– Sedan upptäckte jag att det var roligare att springa utan boll än med boll, berättar hon.
På egen hand körde Caroline olika typer av konditionsträning; cross training, spinning och löpning. För två år sedan provade hon för första gången på maratonlöpning. Hon noterade då 3.24.53 i Helsingborg Marathon.

Sedan följde ett år då Caroline, som studerar vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, gjorde praktik i USA. Hon hamnade i Lake Tahoe i norra Kalifornien – en vackert belägen ort på 2 000 meters höjd med utmärkta träningsmöjligheter för löpare.
– Jag sprang för mig själv och körde lopp nästan varje helg, berättar Caroline.
– Det var lite problem med den höga höjden i början, men jag anpassade mig.
– Min träning byggde på att vara ute länge. Jag körde inte någon kvalitet och ingen snabbhet. Jag gillar därför inte att tävla på kortare distanser.
Det krävs inte samma återhämtning efter långpassen när man tränar på hög höjd eftersom det går långsammare. Ibland tränade jag dessutom på mjukt underlag.

Efter en tid i Lake Tahoe åkte Caroline ner till San Fransisco för att tävla. Hon upptäckte då hur mycket lättare det var att springa på havsnivå när man kommer från hög höjd.
Caroline sänkte sitt pers med 14 minuter till 3.10 i San Fransisco.  I ytterligare två amerikanska maror noterade hon 3.09 och 3.04 innan USA-vistelsen i december avslutades med 2.52.02 i Sacramento. Det loppet placerade henne på tionde plats på 2017 års Sverige bästa-lista.

Förutom de fyra maratonloppen blev det under året i USA några halvmaror samt enstaka lopp på distanser kring 10 km.
Efter Carolines 2.52.02 i Sacramento fick Hässelby-tränaren Christian Mundt upp ögonen för Caroline. Han kontaktade henne via Instagram, och i januari i år började Caroline, som då flyttat till London, träna efter Christians program.
Det var då jag började med struktuerad träning, säger Caroline som tillsammans med Christian satte upp 2.45 som mål i ASICS Stockholm Marathon. Resultatet blev alltså 2.44.49 vilket gav en tredje plats i loppet och silver i SM.

Inför New York sattes målet till 2.39.
– Det kändes rimligt. Två veckor innan New York sprang jag ett distanspass på 25 km i det tänkta tävlingstempot. Det gick bra trots att detta var under en hård träningsperod.
– Jag tänker inte så mycket på mellantiderna när jag springer maraton. Jag kollar tiden vid 5 km för att se att tempot är bra, sedan springer jag på känsla.
– När jag kom in i Central Park i slutet av New York Marathon kollade jag klockan och insåg då att jag var på väg mot pers. Fyra kilometer från mål var jag sliten, men det var bara att bita ihop. Jag var aldrig sådär gå-in-i-väggen trött.

Efter varje maratonlopp analyserar Caroline hur träningen har fungerat och hur loppet genomfördes. Sedan är det tid att tänka framåt.
Efter de anmärkningsvärda förbättringar av resultaten som Caroline noterat i år vore det kanske lockande att planera för tider ner mot 2.30, men Caroline vill skynda långsamt:
– Det dummaste jag kan göra nu är att bara trycka på. Båttre att ta ett steg tillbaka och tänka efter. Skynda långsamt. Vill se till att jag håller. Tävla mot världseliten kan jag göra senare, förklarar Caroline som nu är tillbaka i Göteborg.
Hon har två år kvar av studierna på Chalmers.
– Christian och jag har pratat om att prioritera snabbheten mer i vår. Jag vet att intervallerna sliter på kroppen. Det gäller att finna ut hur jag ska träna för att inte bli skadad.

Caroline sneglar lite mot maratonloppet vid VM i Doha i månadsskiftet september/oktober. Den internationella kvalgränsen är ännu ej offentliggjord. Dock är det klart att varje nation får ställa upp med max tre löpare. I det svenska laget kommer det att bli tufft att ta en av dessa tre platser:
– De andra tjejerna är grymma, tycker Caroline.

Årets tio snabbaste svenskor på maraton

2.34.52 Isabellah Andersson, Hässelby
2.35.06 Mikaela Larsson, Spårvägen
2.36.02 Hanna Lindholm, Huddinge
2.36.50 Caroline Almkvist , Hässelby                
2.39.22 Cecilia Norrbom, Spårvägen
2.40.32 Malin Starfelt, Runacademy
2.42.14 Lisa Ring, NocOut                
2.45.07 Ellen Persson, Högby
2.47.20 Ida-Maria Nicklasson,  Hässelby
2.48.04 Sofie Nelsson, Göta

Fjolårets tio snabbaste svenskor på maraton

2.37.27 Lisa Ring, NocOut
2.38.41 Mikaela Larsson, Spårvägen
2.39.45 Hanna Lindholm, Huddinge
2.44.44 Cecilia Norrbom, Spårvägen
2.45.01 Malin Starfelt, Runacademy
2.45.21 Charlotte Karlsson, Hässelby
2.45.30 Ida-Maria Nicklasson, Finspång
2.49.29 Jessica Gunnarsson
2.51.27 Bonnie Tran     
2.52.05 Caroline Almkvist