Rekordtiden som Oskar kämpar mot innehas av Rikard Andreasson. 14 timmar och 9 minuter har han behövt för att åka skidor de 90 kilometerna i Vasaloppet, cykla de 300 kilometerna i Vätternrundan och simma de 3 kilometerna i Vansbrosimmet.

I år när Oskar inledde ”totala klassikersatsningen” med Vasaloppet var just det loppet inte det snabbaste på grund av föret, så utgångsläget för rekordet har varit tufft.
Och nu är utgångsläget för löpning i kuperad terräng i tre mil också tufft. Chansen finns dock, även om Oskars start på lördag är i fara. Oskar berättade lite om sin satsning och hur läget är inför lördag.

Hur är formen inför helgen 30 km lopp?
– Ja, formen är nog inte så dålig men löpformen inte bra. Jag drog på mig en bristning sista helgen i augusti i området kring adduktorer och ljumsken, och även höft-böjaren fick sig en smäll.
– Det innebar tyvärr att det blev tre veckor helt utan löpning fram till i söndags då jag började jogga lite.
– Från i söndags har jag försökt springa korta enkla pass på mjukt och plant underlag, och även ett pass på löpband. Så löpformen är mycket osäker och jag tar beslutet om jag ska springa tremilen först på fredag.

Det var ju inte så kul att höra och inleda en intervju med, men hur uppstod skadan?
– Jag stakåker mest på rullskidor nuförtiden och det har jag gjort hela sommaren, men sen la jag in ett pass på rullskidorna med mycket diagonal och där tror jag helt enkelt att det blev för mycket av ovana rörelser.
– Jag kände egentligen inget just då, men på det efterföljande löppasset kändes det lite men försvann när jag blev varm, men på kvällen var det bara ”game over”. Så sen dess har jag kämpat med det. Det svåra är att avgöra om man ska vila helt, man vill ju träna.
– Tyvärr har det gjort ganska ont även vid längre stakpass på rullskidorna. Det har blivit ömt efter passen, så det har gjort att jag inte riktigt gett läkprocessen bästa förutsättningarna. Samtidigt har jag inte velat vila helt, för jag har ju en skidsäsong som kommer upp också.

Vad kommer du grunda beslutet på dagen innan loppet om du ska springa eller inte springa?
– Hade jag inte haft den här ”totala” klassikersatsningen hade jag inte sprungit. Jag tycker Lidingöloppet är en mycket fin och rolig tävling och jag har kört ett bra och ett mindre bra lopp tidigare. Så skulle jag bara tänka på loppet skulle jag inte chansa att starta, men nu har jag det totala tidsrekordet inom räckhåll och då vill jag försöka.
– Jag kommer springa några kilometer i 4.00 fart (4.00 min/km), den fart jag tänkt hålla på loppet, och se om det funkar under torsdagen och se hur kroppen reagerar på det. Känslan under testen och kroppens reaktion dagen efter, fredag, får avgöra om det blir en start på lördag.
– Det positiva är att det inte blivit sämre sedan jag startade upp löpningen i söndags, samtidigt så har det varit mest lugn jogg och sen ett pass på löpband där jag hade bra motlut för att hålla nere farten. Det blir något helt annat att springa Lidingö med kupering både uppför och nerför, och högre fart. Det vet jag inte hur kroppen reagerar på.
– Så jag måste känna att det funkar hyfsat på testpasset under torsdagen om det blir ett försök.

Du sa att du kört stakåkning under skadeperioden, har du kunnat hålla igång träningen bra i övrigt förutom löpningen?
– Jag har kunnat träna ganska bra ändå under skadeperioden även om jag kanske inte kört de tuffaste passen som jag velat. Men det är framförallt just löpträningen som saknas, och den är central för Lidingöloppet. Kanske skulle jag dragit ner på den andra träningen för att bättre gett skadan en chans att läka fortare, men jag förstod inte riktigt att höftböjaren tog så mycket stryk i samband med att skadan uppkom.

Om det nu blir en start vad krävs det för tid på tremils loppet för att du ska ta det totala klassikerrekordet?
– 2.10 för att slå rekordet och 2 timmar för att gå under en totaltid på 14 timmar på alla klassikerloppen i en följd. Gällande rekord är 14.09.
Jag har gjort 1.50 en gång på Lidingö och det var det jag hade hoppats kunna sikta mot, men det finns ingen chans nu utan jag måste sänka nivån och bara se att jag kan genomföra det på ett bra sätt.
– Förritiden hade det nog kunnat gå bra trots avsaknad av löpning, för då jobbade man mer med benen i skidåkningen. Idag åker vi nästan bara stakåkning på långloppen så benen är inte tränade att klara löpningens belastning om man inte har löpning i träningen. Generellt sett för mig är jag inte orolig, men muskulärt kan det bli problem att klara tåla belastningen i kuperingen. Vad händer efter 20-25 km rent muskulärt när jag inte tränat löpning på drygt tre veckor, det är det som är frågan.

Nu har du varit skadad, men normalt sätt hur stor andel löpning har du i din sommarträning när du ändå har fokus mot långloppsäsongen på skidor?
– Tidsmässigt ligger löpningen på runt 30 procet av den totala träningstiden. Rullskidor är runt 50 procet och resten är styrka, lite cykel andra skidrelaterade moment som t.ex. skidgång.

Om man jämför dig med andra skidåkare, hur står du dig rent löpmässigt?
– Det finns skidåkare som är bättre men även skidåkare som inte springer lika bra. För tio år sedan när jag var som bäst på att springa gjorde jag 32.30 på en kontrollmätt asfaltsmil. Det är okej, men det finns några som är klart bättre. Samtidigt går det inte jämföra skidåkare som sprang förr mot idag, eftersom vi inte alls jobbar med benen på samma sätt längre i skidåkningen. Nu är överkroppen klart viktigare, vilket gör att vi inte är lika bra löpare idag som förr 20-30 år sedan.

Nu har du gjort den här klassikersatsningen i år, men hur mycket fokus har du på skidåkningen framöver?
– I år är det full personlig satsning mot långloppen och drömmen är att vara med och kriga om en fjärde vinst i Vasaloppet. Vid sidan av den personliga satsningen är jag teamchef i laget som jag kör för, Team COOP. I år har jag dock bra hjälp i teamchefsrollen vilket gör att jag kan göra en personlig satsning mot säsongen. Sen får vi se vad som händer efter den här säsongen med den personliga satsningen.

Om det nu skulle bli så att du missar Lidingö helt på lördag eller inte kan prestera på nivån att slå totala klassikertiden, kommer du då göra ett nytt försök?
– Det har jag inte bestämt än. På Vätternrundan var vår grupp den snabbaste av alla i år och på simningen kan det inte skilja så många minuter i sluttid. Samma gäller egentligen Lidingöloppet, där det för mig kan diffa tio minuter mellan ett bra eller dåligt lopp.
– Det är på Vasaloppet mycket avgörs, kring vilket före det är och hur loppet blir. För mig var det en katastrof på årets Vasalopp, ja katastrof är fel ord, men det var inte det perfekta loppet att inleda total klassiker satsningen med. Vasaloppet är min starka del i klassikern och även om jag var nöjd med loppet, då jag bara var 19 sekunder efter segraren, tappade jag mycket tid jämfört med om det hade varit ett "snabbt Vasalopps-år".
– De yttre förutsättningarna gjorde loppet långsamt och vinnartiden låg på lite drygt 4 timmar och 14 minuter vilket innebar att jag började totala klassikersatsningen med att ligga 33 minuter efter tiden som ingår i rekordserien för en total klassiker. 2012 sattes rekordet på både Vätternrundan och Vasaloppet, så då var det ett bra år för en snabb totalklassiker.
– Det är väldigt lätt att sitta kolla på enskilda tider, och så var det för mig själv när jag bestämde mig för att göra satsningen mot rekordet. Jag såg tiderna och räknade att ”det borde jag kunna göra” och helt plötsligt var jag på en totaltid på 13,5 timmar. Men sen tillkommer de yttre förhållandena som gjort det mycket tuffare. Så det gäller att ha lite flyt med vädret, och det svåra är ju att tiderna ska göras i en följd och inte bara varje enskilt lopp.
– Man kan dock börja satsningen med vilket lopp man vill, så om jag kör ett Lidingölopp nu och kommer i mål på ok tid, men missar rekordet kan jag via ett bra Vasalopp i vår ta rekordet i alla fall. Funkar inte Lidingö får jag starta om helt för jag är sugen på att försöka få till en riktigt bra total klassikertid.

Om det nu blir en start i Lidingö och löpningen funkar, har du någon taktik gällande backarna utifrån att ni i skidåkningen jobbar på olika växlar, hur tänker du?
– Jag var nere och tränade med Musse (Mustafa Mohamed) i somras just för att få lite tips och råd kring löpningen. Så jag har fått lite tips, och generellt blir det att korta steget något uppför och sen är det viktigt att komma upp med kroppen så man inte ”stänger” lungorna. Så det är det jag försöker tänka på.
– Utförslöpningen är svårare för mig, det är där jag tappar mest gentemot dom som är bra på att springa.
– Det handlar inte om att jag är fysiskt sämre, utan jag har inte har tekniken för att våga släppa på utför. Nu blir det ju inget att tänka kring på lördag, men på sikt om jag ska springa snabbare tror jag träning på att våga vara avslappnad och låta det rulla på utför skulle gynna min löptid på till exempel Lidingöloppet.

Om vi lämnar Lidingöloppet och avslutar med en fråga som gällare löpare och skidåkning. Om man har löpning i fokus men vill köra lite skidor under vinterhalvåret, vilka pass på skidor tycker du man ska välja då?
– Löpning ger en ganska stor belastning för kroppen med hårt underlag vintertid men skidåkning däremot är mer mjukt för kroppen. Så jag tycker att långpasset kan vara ett pass som man som löpare vintertid med fördel kan köra på skidor. Det du är ute efter på långpasset är att vara ute länge och jag tycker inte det spelar någon roll om du kör det på skidor eller i löpning, snarare att det är skonsammare på skidor och att det då ger utrymme till fler andra och tuffare pass.
– Sen om man kan komma till lite kuperad terräng tror jag även diagonalåkning där kan ge riktigt bra träning för en löpare. Jag tänker ofta så att man som löpare springer mycket bättre när man är pigg, men sen tappar man löpningen när man blir trött. Och här tror jag att om man bara springer kan man vara lite klen i bål och övrigt och där tror jag skidåkning kan vara ett mycket bra komplement för en löpare i att man kan bygga upp styrkan som gör att man klarar hålla löpningen bättre när man blir trött.

Marathon.se tackar för intervjun och hoppas det blir ett nytt klassikerrekord signerat Oskar Svärd på lördag.

Rikard Andreassons rekord i ”totala klassikern”

Vasaloppet: 3.42.01 (Svärd 4.14.52)
Vätternrundan: 7.18.00 (Svärd 6.55.00)
Vansbrosimningen: 1.02.59 (Svärd 48.58)
Lidingöloppet: 2.06.30

• Snabbaste klassikerna 2014