Långlöpning var populärt redan på 1800-talet. Runt om i världen hölls uppvisningar och ibland tävlingar med prispengar. Ett lopp på en längre distans än de som de antika idrottarna sprang förstod OS-skaparna var helt enkelt nödvändigt.
Löpning var en viktig idrott i de antika olympiska spelen. Grekerna tävlade på tre distanser - en, två och 24 stadionlängder. En stadionlängd var cirka 193 meter vilket alltså gör att distanserna motsvarade 200, 400 och 5000 meter i dagens friidrott.
De antika olympiska spelen pågick i mer än tusen år. De första spelen hölls 776 f Kr men en kristen romersk kejsare förbjöd de hedniska spelen år 393.
Spelen hölls oftast i staden Olympia, men det hände att spelen ordnades på andra ställen. Målgången för maratonloppen i OS 2004 kommer att vara på det antika Panathinaikos-stadion mitt i centrala Aten. Stadion uppfördes på 300-talet f Kr, renoverades och var huvudarena för friidrotten vid det första OS 1896. Greken Spiridon Louis sprang in som segrare i historiens första maratonlopp 29 mars 1896.

Även med dagens mått var Pierre de Coubertin en skicklig PR-man. När långloppet i OS skulle skapas snappade man upp myten om en budbärare som hade sprungit från Marathon in till Aten för att berätta om att man besegrat en persisk invasionsstyrka. Budbäraren ska ha segnat ner och dött efter att ha sprungit de fyra milen, men lyckats förmedla att man vunnit med ett enda ord "Nenikhkamen" - vi har segrat.
Slaget år 441 f Kr var blodigt. Massgraven efter de 6000 döda persiska soldaterna syns fortfarande.
Marathonlöparna i OS 2004 kommer att ta en sväng runt minnesplatsen för slaget dels som en hyllning, men även för att få ut distansen till 42 195 meter. Vägen in till Aten och Panathinaikos-stadion är drygt 40 kilometer.