De effekter av långvarig träning som tycks ha ett viktigt inflytande på immunsystemet är mindre utforskade än akuta effekter. Den medfödda delen av immunförsvaret (natural killer (NK) cell aktivitet) är den del delen som påverkas mest. NK-celler är en del av kroppens lymfocyter och är ett av kroppens första svar många virusinfektioner och även mot vissa tumörer och utgör således en viktig del i immunförsvare

Hård träning kan öka risken för infektioner

Många forskningsgrupper har studerat träning och immunförsvar hos människa och då först och främst omedelbara effekter av muskelarbete.
I detta sammanhang är det viktgit att karaktärisera tränngen beroende på intensitet och varaktighet.
Pedersen och medarbetare har visat att NK-cellernas funktion ökar under moderat och hård träning, men en minskning i NK-cellernas aktivitet kan iaktagas omedelbart efter ett mycket hårt träningspas. Om man tränar ofta och intensivt kan man således minska immunförsvarets funktion och därmed öka risken för infektioner.
Sammanfattningsvis så visar dagens forskning att regelbunden fysisk aktivitet verkar förbättra immunförsvaret men mycket hård, intensiv träning kan resultera i en försämring av immunförsvaret, vilket skulle kunna leda till en ökad risk för infektioner.
Frågeställningen om intensiva träningsperioder hos elitidrottare kan leda till försämrat immunförsvar och följaktligen ökning i infektionsrisk har lett till intensiva diskussioner bland forskare inom detta fält. Mer forskning krävs för att kunna klargöra effekteran av intensiv träning på immunförsvaret.

Påverkan av fysisk aktivitet

Forskning från många olika fält, inklusive psykologi, neurobiologi, fysiologi och immunlogi har visat att det förekommer ett samspel mellan immunförsvaret, endokrinsystemet och nervsystemet. Dessa olika system kommunicerar med varandra och i samband med stress blir denna kommunikation mycket påtaglig.
Visa kunskaper föreligger om bakomliggande mekanismer, där bland annat neuropeptider har visat sig spela en väsentlig roll. Vårt kroppsegna "morfinsystem" (endorfinsystemet) som aktiveras i samband med olika typer av stress, påverkar diverse olika kroppsfunktioner, såsom blodtryck, temperatur och smärttrösklar. Man vet nu att endorfiner, och då framförallt det centrala endorfinsystemet även påverkar immunförsvaret. Andra neuropeptider såsom substance-P har också studerats.

Vid kontraktion och sträckning av skelettmusklulatur aktiverar man omyeliniserade muskelafferenter, det vill säga tunna nervtrådar från muskeln som löper mot det centrala nervsystemet. Dessa ergoreceptorer, som finns i muskeln signalerar till hjärnan att muskeln är i arbete. Denna aktivering av ergoreceptorer ger upphov till en frisättning av opioider (enkefaliner, beta-endorfin och dynorfin) i hjärnan vilket kan förklaa varför muskelarbete hos människan ger upphov till en smärttröskelhöjnng, sänknng av blodtrycket och eufori. Denna mekanism kan troligen också bidra till att många joggare upplever en känsla av "abstinens" da han/hon tvingas till en tids ofrivilligt fysisk inaktivitet.

Signalöverföringen från hjärnan kan sedan i sin tur involvera både autonoma nervsystemet och/eller neuroendokrina systemet (hypotalumus.hypofyssystemet). Man har fokuserat på adrenokortikotropt hormon (ACHT), som utsöndras ifrån hypofysen och påverkar insöndringen av glukokortikosteroider från binjurebarken. Nya forskningsrö har nu visat att det synes föreligga en tvåvägs-kommunikation mellan nervsystem, hormonsystem och immunförsvar. Receptorer för bland annat tillväxthormon, prolaktin och endorfiner har lokaliserats på immunceller. Även autonoma nervsystemet med sina sympatiska nervtrådar har visats ha direkt inflytande på de organ som tillhör immunsystemet, exempelvis mjälte och tymus. Manhar även påvisat adrenerga receptorer (beta-receptorer) på immunorgan och på immunceller som tyder på att nervsystemet direkt kan påverka immunfunktionen. På samma sätt har man visat att immunsystemet kan med hjälp av framför allt cytokiner och neuropeptider direkt påverka hjärnans funktion.

Psykisk stress påverkar

Föreställningen att psykiska påfrestningar kan påverka immunförsvaret är urgammal och idag finns det epidemilogiska studier som bekräftar detta.
Akut psykisk påfrestning och immunförsvaret är mycket studerat och det är allmänt känt att en övergående mobilisering av leukocyter från lymforgan till blodomloppet sker i samband med en akut psykisk påfrestning.
Kronisk psykisk stress är också mycket studerat, men det är i många avseenden svårt att jämföra dessa studier, då det är olika typer av stress som studeras, och som följaktligen påverkar olika immunceller enom flera olika mekanismer. Svår kronisk stress kan dämpa kroppens immunförsvar.
I dessa studier har man diskuterat den kliniska betydelsen av denna förändring. Ökad risk för infektioner och benägenhet för cancer har rapporterats i samband med svåra psykiska påfrestningar. Detta kan i vissa fall vara intressant i samband med idrottande och då framför allt elitidrott där psykiska påfrestnngar i samband med tävlingar och prestationsångest är vanligt förekommande.

Kosten spelar roll

Som i så många andra fall inom idrottsfysiologin har det nu visat sig att kosten spelar en stor rol i sambandet mellan träning och påverkan på immunförsvaret. Detta kan komma att ha betydelse för framförallt elitidrottare i samband med intensiva träningsperioder.
Glukos men också glutamin (den mest vanliga icke-essentiella aminosyran i kroppen) är viktiga energikällor för kroppens immunceller. Följaktligen har det också diskuterats att minskade halter av dessa ämnen i samband med ett träningspassskulle påverka immuncellernas funktion.
Hypotesen att supplement av kolhydrater skulle minska de negativa stresseffekterna både på hormonsystemet och immunförsvaret i samband med intensiv träning har testats av vissa forskargrupper och de flesta har visat positiva effekter. Effekterna av C-vitamin och glutamin har också studerats, men betydelsen av dessa födoämnen är fortfarande oklar. Flera studier, både med kolhydrater och glutamin är nödvändiga för att fastställa vilka effekter kosten har på immunförsvaret i samband med träning.