Varför ska vi äta bra mat?
Alla vet med sig att man bör äta bra mat. De allra flesta vet nog också, åtminstone i stort, vad som är bra mat. Ändå är det väldigt många som mår dåligt, känner sig trötta eller lider av någon annan trist åkomma. Kanske anar vi någonstans innerst inne att vår sinnesstämning kan kopplas samman med kosten vi stoppar i oss, men man gör ingenting åt saken.
Med lite insikt i vad som faktiskt händer i våra kroppar när vi äter dåligt (dålig mat, på tok för mycket eller alldeles för lite) är det mycket svårt att förstå hur vi kan utsätta oss själva för en sådan behandling.
Blodsockerblues
Att socker i stora mängder (en burk läsk till exempel) inte är särskilt bra borde inte vara någon överraskning (om det inte intas i samband med krävande fysisk aktivitet). Anledningen, förutom att vi får hål i tänderna och inte ger kroppen något vidare bra byggmaterial, heter insulin.
När socker kommer in i kroppen omvandlas det snabbt till glukos (blodsocker). Blodsockret skjuter i höjden och för en kort liten stund mår vi kanon; blir jättepigga och glada. Men för mycket av det goda får kroppen att reagera och när blodsockerkurvan sticker i väg svarar kroppen med att pytsa ut insulin för att snabbt få ner blodsockret. Sänkningen tar blodsockerkurvan en liten bit under vår ”normala” nivå, vilket gör att vi blir trötta, okoncentrerade och kanske till och med lite irriterade – supercharmiga med andra ord!
Men värst av allt... man blir sugen på något sött, och äter du då något sött åker blodsockret snabbt upp igen, vilket följs av ett nytt insulinpåslag vilket naturligtvis leder till ytterligare ett blodsockerras som dessutom tar dig ned på en ännu lägre nivå än där du började.
Fenomenet brukar kallas för ”blodsockerblues”. Din blodsockerkurva kommer att likna en berg och dalbana. Detsamma gäller för din energinivå, koncentrationsförmåga, och ditt humör.
Äter man mycket socker ofta försämras kroppens insulinkänslighet efter ett tag, vilket gör att man drabbas av godissug och hungerattacker. Dessutom är risken stor att man drar på sig diabetes typ 2. Som om inte detta vore nog tenderar fettförbränningen att avstanna vid insulinpåslag. Med andra ord tål det att funderas på huruvida de där sista sötsakerna, precis innan läggdags, är värda priset; en hel natt utan nämnvärd fettförbränning (i vanliga fall bränner vi nästan enbart fett då vi sover…).
Fett
En gång i tiden var fett något fantastiskt, men i takt med att samhället utvecklades och idealen förändrades kom fett att bli något ohyggligt - alla kategorier.
Nu råder det någon form av hatkärlek till ett av våra viktigaste näringsämnen. Fett är inte något farligt, som vi ska undvika, men däremot måste vi se till att få i oss bra fett i måttliga mängder (med lite sunt förnuft kommer man långt, tro mig!).
Bra och nyttigt fett (oftast mjukt eller flytande) finns i vegetabiliska oljor, nötter, avokado och fet fisk, och dessa verkar som bränsle till hjärnan, smörjmedel för lederna och isoleringsskydd runt nervbanorna.
Dessutom verkar de hormonreglerande (tänk på det om du upplevs som hormonkärring eller dylikt av din omgivning), och är viktiga för cellernas funktion och struktur, och de behövs för att kroppen skall kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna (A, D, E, K vitamin).
Proppar du magen full med mättat eller härdat fett (hårt i konsistensen) riskerar du bland annat att kolesterolet skjuter i taket och artärerna kloggas igen vilket gör att blodet får svårt att ta sig fram. Cellerna får heller inget riktigt bra material att jobba med, vilket sätter ner deras funktion. Kroppen får svårare att självläka och motstå infektioner eller andra attacker som den i vanliga fall borde kunna hantera utan smärre problem.
Sund kosthållning – sluta vara dumsnål!
Viktigt att tänka på är att fett, oavsett om det är bra eller dåligt, fortfarande ger väldigt mycket energi. Överskottet från den energi som vi inte gör oss av med lagras naturligtvis i kroppen som fett. För mycket av den varan blir till en onödig belastning för leder och hjärta. Därför gäller det att äta bra fett när man äter fett, eftersom man ändå bör vara någorlunda eftertänksam med mängden fett.
Fett och socker är dock inte allt, fibrer i lagom mängd är alltid viktiga för att hålla magen igång. En bra kosthållning bygger inte på att man utesluter en näringsgrupp, eller tokäter av en annan (kroppsbyggare som lever på råa ägg och proteinpulver till exempel).
Ät lite (lagom) av allt, både nyttigt och onyttigt, och blanda ordentligt så att du får i dig såväl kolhydrater som proteiner och fett. Ett bra tips är att sluta vara dumsnål och låta bli att välja den största muffinsen bara för att ”man får ju mer för pengarna”.
En bra dags meny
Landslagslöparen Christin Johansson ger exempel på en bra dagsmeny
Frukost:
Gröt (1/2dl havregryn, 1/2dl rågflingor, 1mts krossade linfrön), ½ banan och lite rivet äpple.
Vatten och 1 kopp kaffe eller te.
Räcker inte det kan man lägga till ett kokt ägg eller en smörgås på grovt bröd med keso och grönsaker.
Mellanmål:
Grövre bröd med keso, liten bit avokado och paprika eller tomat.
Lunch:
Laxsallad (1 bit rökt lax, kokt potatis (bulgur eller couscous) grönsaker, solrosskott, groddar, solrosfrön, pumpafrön, tranbär m.m).
Mellanmål:
En frukt eller lite nötter (om man ätit annat än lax och avokado under dagen).
Middag:
Liten köttbit eller en kycklingfilé med fullkornsris/bulgur eller couscous och mycket grönsaker. En spenatröra med pinjenötter är mumsigt och nyttigt att ha som tillbehör. Kanske även ett litet bröd med lite olivolja på. Woka i en wokpanna eller stek i en teflonpanna rekommenderas.
