Det faktum att många går ner i vikt av att äta mycket protein och fett beror helt enkelt på att dessa näringsämnen mättar bättre än snabba kolhydrater. Snabba kolhydrater är kolhydrater som får blodsockret att stiga snabbt, vilket i viktminskningssynpunkt inte är så bra, men däremot efter ett träningspass ganska välbehövligt. Kolhydrater binder också mer vatten (som väger) än protein och fett.
Att gå på en proteindiet kan för en uthållighetsidrottare dock ha förödande konsekvenser.

Fett och kolhydrater är nämligen de primära källorna till energi vid muskelarbete och intar en särställning som den begränsande faktorn för förmågan att hålla en hög intensitet under uthållighetsträning och tävling.

Undersökningar har visat att det finns ett direkt samband mellan glykogen (kolhydrat) innehåll i musklerna och den arbetsmängd man kan prestera. En stor orsak till utmattning och trötthet är att kolhydratlagren tar slut och att blodsockernivåerna sjunker.

Välfyllda glykogendepåer är därför en förutsättning för att kunna utföra långvarigt arbete.
Glykogendepåerna kan ökas markant genom intag av mycket kolhydratrik mat samt genom träning. Konditionsträning gör att musklernas förmåga att lagra glykogen ökar markant.
Normalt sett så finns kolhydrater lagrade i levern (cirka 100 gram) och musklerna (ca 400 gram). Det finns även en mindre mängd, ca 20 gram glukos i blodet och vävnadsvätskan.
Hos idrottare som ätit en kolhydratrik kost har man uppmätt värden på 250 gram i lever och 800 gram i muskler, det vill säga mer än det dubbla normalvärdet.

520 gram kolhydrat motsvarar 2080 kcal . Detta kan jämföras med det lager fett på över 75000 kcal som människan normalt sett bär omkring på, inlagrat i underhud och till viss del i muskler. Ju större andel fria fettsyror(fett ) som idrottarens kropp kan använda sig av under aktiviteten, ju längre tid kommer glykogenlagren att räcka. En idrottare kan alltså ha nytta av en hög förmåga att bränna fett.

Hur stor andel av energiåtgången som täcks av respektive energikälla beror på:

1. Aktivitetens intensitet och duration (tid)
Den maximala fettförbränningen sker hos vältränade vid ungefär 63 % av VO2 max. Det relativa tillskottet till energiproduktionen från nedbrytningen av fett minskar sedan med stigande arbetsintensitet. Vid högre belastningar börjar syretillförseln till musklerna att bli otillräcklig och eftersom att kolhydrater är ett mer ekonomiskt bränsle, det vill säga att det behövs mindre syre för att framställa en viss mängd energi, så används då kolhydrater som energikälla i större utsträckning än fett.

2.Individens träningsstatus
Uthållighetstränade människor har en större kapacitet att förbränna fett än otränade. Detta beror på att musklerna vid uthållighetsträning får en större förmåga att använda sig av fett i energiframställningen samt att en större andel av de fett som konsumeras lagras in i musklerna i stället för i fettdepåer i underhuden.

3. Kostens sammansättning
En fettrik kost kan sannolikt öka musklernas förmåga att förbränna fett i energiframställningen. Det har för övrigt också visat sig at fett är viktigt för återhämtningen .
Återhämtningsdrycker är ofta noga sammansatta i fråga om kolhydrat och protein, men nyare studier visar att fettintaget efter utållighetsträning också spelar en stor roll för återhämtningen.
Fett behövs för att fylla på musklernas förråd av fett. Dessa förråd är uttömda efter tre timmars uthållighetsträning.

Utifrån dessa teorier har närings och idrottsforskare mer och mer börjat intressera sig för idrott och fettintag.
Studier på vältränade atleter har visat bra resultat av att kombinera en period med ett högt fettintag för att sätta sprätt på fettförbränningen med en påföljande period av en kost rik på kolhydrat för att fylla på glykogenförråden.
Detta kan dock inte appliceras på otränade individer då de inte alls har samma förmåga att bränna fett
Många tränar på morgonen före frukost, eller på helt tom mage i syfte att förbränna mer fett.
Även om du utan kolhydrater i kroppen kommer att bränna mer fett procentuellt sett så kommer du inte orkar hålla en hög intensitet. Om du däremot orkar hålla en hög intensitet så får du en bättre träningseffekt – och blir bättre tränad. Ju bättre tränad du är ju bättre blir dina muskler på att använda fett som bränsle.
Det bästa är därför att äta några timmar innan uthållighetsträningen för att energin skall hinna ut i kroppen och om inte detta går att tajma så ta något lätt innan träningen. Att träna med en knorrande mage, drömmandes om blåbärssoppa är ingen bra strategi. Lite protein och kolhydrat cirkulerande i blodet inför träning verkar dessutom ha en bra effekt på muskeluppbyggnaden.
Det har också visat sig att låga nivåer av kolhydrat i kroppen under träning har en negativ inverkan på kroppens immunsystem och stresshormoner .

Så, fyll på med lite av allt, kör hårt och ät gott! – och glöm inte att vila emellanåt