Var hittar man en träningsdagbok?
Vad som helst duger. Ju enklare det är att notera i dagboken, desto bättre. Det kan vara ett Excel-kalkylark på datorn eller en vanlig fickalmanacka, gärna den som du använder till ditt övriga liv. Jag har själv varit med och utvecklat Dagboken på Puls.se och använder den dagligen.
Tidigare hade jag bara en pärm där jag noterade på A4-sidor från ett kollegieblock. Huvudsaken är att det är lätt att föra noteringarna. Det gäller att verkligen föra upp varje pass i boken och inte sitta en vecka efter och försöka minnas hur man tränade då och då.

Vem ska föra träningsdagbok?
Det kan alla göra. Elitlöparen skriver detaljerat upp hur hans/hennes träningspass sett ut och hur det känts. Motionären kanske nöjer sig med att skriva upp hur långt han/hon har sprungit.

Vad ska man skriva i träningsdagboken?
Ja, vad ska man använda dagboken till. Personligen tror jag på en så enkel variant som möjligt. Jag skriver upp hur många kilometer jag har sprungit och i vilken ansträngning det har varit. Jag använder den så kallade Borg-skalan som är ett sätt att uppskatta ansträningen.
När jag har sprungit intervaller eller snabbdistans noterar jag hur snabbt jag sprungit.
Det finns mer komplicerade varianter. Folk tar pulsen på morgon och kväll, noterar hur de mår. Antecknar noggrant varje träningspass; hur de sprungit, hur uppvärmningen känts och farten under passet, hur vädret var och så vidare.
Det finns till och med dom som väger sig varje morgon och noterar hur många timmar de sovit under natten och vad de ätit under dagen.

Är det här verkligen någor för nybörjaren?
Den som nyligen har börjat motionera har stor behållning av att göra noteringar om sin träning. Nybörjaren räknar inte kilometer i sina anteckningar utan skriver istället upp hur många minuter han/hon varit ute.
Man förbättrar sig aldrig så snabbt som de första veckorna när man börjar träna. Har man noterat hur länge man orkade springa första veckan är det skön läsning efter åtta veckor att se hur mycket längre man kan springa.

Är dagboken verkligen nödvändig?
Självklart inte. Ingenting med löpningen ska kännas som någonting som man måste göra. Det här med löpning är en sak som vi har som avkoppling och hobby. Känns det onödigt att skriva upp hur långt man har sprungit ska man strunta i det!

Vad ska man ha den till?
För den som vill förbättra sina resultat är en träningsdagbok till stor hjälp. Här kan man direkt kontrollera hur långt och mycket man har sprungit under den senaste tiden. I det långa perspektivet kan man se hur olika former av träning har påverkat tiderna på snabbdistans och intervallpass. Ju mer detaljerad en dagbok är desto mer information finns att bygga träningen på.
Inte ens alla elitlöpare har träningsdagbok, men nästan alla har någon gång fört en. Efter ett tag lär man sig vad som är bra och vad som är dålig träning.

Dagboken är din vän.
Det är ofta ensamt att träna löpning. De flesta passen springer man själv. Har man som jag tidigare sysslat med lagidrott saknar man kanske kampen på träningarna och snacket i omklädningsrummet. Dagbokens noteringar blir i stället dem som man kämpar emot.
Det är alltid lika roligt att föra upp tiderna på, snabbdistanspassen och jämföra med tidigare. (Jag springer alltid samma 6-kilometerrunda som snabbdistansträning.)
Det här bläddrandet i dagboken ersätter snacket i omkläningsrummet, och det händer till och med att jag visar mina noteringar för löparkompisar när vi snackar träning.
Det är svårt att träna löpning. Det finns några grundregler som att man ska springa distans, snabbdistans intervaller med mera. Vad man blir bra av är olika mellan individer.

Själv så upptäckte jag att det fanns ett klart samband mellan backträning och förbättrat resultat. Kompisar som kört samma träning märker inte samma förbättring och hade jag bara lyssnat på dem hade jag inte fortsatt med backträningen. Men min dagbok är obarmhärtig – för mig finns där ett klart samband mellan backträning och förbättrade resultat.