Min backiga kvällsrunda
Jag har jobbat hemifrån med sötaste lilla valpen Yra sovandes vid mina fötter. Så otroligt mysigt. Men jag har inte sprungit något i helgen, så hela dagen har jag längtat efter att få gå ut och röra på mig. Väntat på att mannen ska komma hem. Att ha en alldeles liten valp hemma är nästan som att ha en bebis - jag kan ju inte lämna Yra ensam.
Jag var ombytt och klar när B kom hem. Satte lurarna i öronen - idag ville jag springa med musik, och drog iväg. Frisk skön luft och en backig runda vid Mälaren. Solen var nästan på väg att gå ner och ljuset var så där magiskt som det kan vara i skymningen en höstdag.
Jag hade några rejäla backar längs rundan. Det var sååå nära att jag började gå, men så gav jag mig fasen på att springa dem hela vägen till toppen. Korta, korta och tassande steg - peppig musik i öronen och så tog jag mig upp. Tre tuffa backar blev det. Tre gånger sprang jag dem till toppen. Nu sitter jag med en kaffe, en trött valp (i soffan) och känner mig nöjd över att jag blir starkare och starkare.
Hoppas du har fått skön träning idag.
Uppe på utkiksplatsen med trötta ben.