8.29.68 och pers direkt i säsongsdebuten! Hur sensationellt är det? 

- Det var egentligen bara pers med två sekunder. Det jag tar med mig mest är det faktum att jag vann en ganska stor tävling. Det var det roligaste! Jag har ofta sprungit bra i första loppet för säsongen, det kom inte som en chock att tiden blev vad den blev. Målet med loppet var att vinna, jag fokuserade egentligen inte jättemycket på tid. Jag erbjöd att dra de sista hundra meterna, och så fick det bli! Spurten var bra!

Just spurten såg ut att vara på en ny nivå! Har du jobbat på det? 

– Lovisa (anm. Lovisa Lindh) sa samma sak, hon trodde jag skulle ramla i sista vattengraven. Jag har egentligen inte gjort mig känd som någon spurtare eller kanske ens vinnare tidigare. Så det var skönt att slå hål på den myten och faktiskt visa för mig själv och andra att det fanns kvar i benen. När jag var i USA och tävlade på college-nivå så vann jag ofta lopp, men de senaste fem åren tror jag inte jag har vunnit ett enda lopp. Så det tar jag med mig mest, att jag lyckades vinna. Egentligen har jag inte gjort något speciellt, jag är bara i bra form och var piggast sista varvet. Jag är inte snabbare än vad jag någonsin varit. 

Men har du blivit starkare? Du avslutade på 64 sekunder och det är ganska fort? 

- Egentligen är inte 64 så himla fort men nog har jag blivit lite löpstarkare. Jag har tränat kontinuerligt sedan november utan större uppehåll. Jag har kunnat träna precis som jag har velat. 

Har du haft mycket problem innan? 

- Ja, de senaste två åren har varit lite förstörda. Jag fick en taggtråd i hälsenan 2019 och de ledde till följdproblem med höften vilket följde mig in i nästa säsong. Jag fick inte den grundträning jag ville ha. Nu har jag fått riktigt bra grundträning och en fin formtopp. 

8.29 är den tionde snabbaste svenska tiden någonsin och bara sju sekunder från OS-gränsen. Vad krävs för att du ska göra 8.22? 

- Loppet i Frankrike var inte helt optimalt i att det gick ganska långsamt andra kilometern. Så det finns redan några sekunder att hämta där. Jag tror att det ska vara möjligt att springa 8.22 i ett snabbt lopp. Jag kände mig relativt pigg sista varvet. 

Du är en väldigt bra hinderlöpare och kan springa snabbare på hinder än folk som har bättre pers än dig på slätlöpning, hur blir man en sådan expert på hinder? 

- Jag vill påstå att jag springer hinder för att det passar mig så otroligt bra! Jag tror att det handlar mycket om att man ska vara bra på att avståndsbedöma, det tror jag är det viktigaste, att komma rätt till varje hinder. Det gjorde jag i lördags och det är ett formtecken, jag behöver inte tänka, stegen kommer naturligt inför hindret. I dålig form så känns det som att man måste trippa och nästan springer in i varje hinder. Jag har hyfsat bra teknik antagligen för att jag körde mycket häck och höjd som ung. 

Krävs det att man har bra spänst? 

- Jo absolut, spänsten hjälper mycket. Att vara lång hjälper också. Det är ändå 91 cm du ska hoppa över och det är mer än vad det låter. Under ett varv ska du passera fyra såna bockar och en vattengrav som är lika hög. Där sätter du dock oftast foten på hindret för att trycka iväg. 

Vad är dina värsta hinderögonblick? 

- Jag har ramlat i vattengraven två gånger tror jag. En gång skulle jag springa ett inofficiellt svenskt rekord, försöka springa under 4.00 på 1500 meter hinder. Det var en helt annan upplevelse än 3000 meter hinder. Man fick en helt annan syrasmäll. På sista vattengraven var jag fylld med syra och över sista vattengraven vek sig benen av syra, jag kunde inte stå emot. Sen slog jag dit i en Finnkamp där både jag och Vidar Johansson ramlade i vattengraven. Detta till trots så tog vi en trippel. Det var i alla fall den största rubriken man fått i Sportbladet. 

Finns det något som en slätlöpare kan ta med sig i träningen som du gör? 

- Speciellt för hinder så blir det väldigt mycket rotationer i överkroppen, så jag tror man behöver en del bålträning just för att springa hinder. Och det bör man väl ha i alla löpdistanser. Jag tränar inte särskilt mycket hinder egentligen. Ett pass i veckan brukar jag sätta ut några häckar på några intervaller. Sen kör jag en del spänsthopp och hoppstyrka, det kan alla ta med sig. Hopp över små häckar är väldigt bra. En annan grej som vi kört är mångsteg men det kan slita mycket, så det får man vara lite försiktig med. 

Vissa upplever att de kanske rör sig lite sämre när de springer mycket, att spänsten blir sämre. Vad är tipsen för att motverka detta? 

- Att vara stel kommer med löpningen, haha. Det kommer man nog inte ifrån. Att springa till bussen är det värsta man kan göra. Något som jag har märkt är att om man lägger till lite snabba lopp, mest efter långpass, så gör det väldigt mycket. Det smörjer nästan lederna på ett sätt. 

Är det slitsamt att träna över häckar? 

- Inte direkt, Jag tror att man kan göra det ganska obehindrat. Internationellt finns det många med dålig teknik, dock så är de fantastiska löpare! 

Stort lycka till resten av säsongen! 

Hör hela intervjun med Emil i senaste avsnittet av Spring Snyggt - med Jesus och Manne.