Från Elitstyrkans hemligheter till pers på maraton
Som att kliva in i en torktumlare, så beskriver Pernilla Nilsson, 33, sitt deltagande i TV programmet Elitstyrkans hemligheter. Men pannbenet blev starkare, och några månader efter inspelningen persade hon på maraton. Nu laddar hon för ännu bättre tider i Paris och Stockholm.
För nästan exakt ett år satt Pernilla hemma i lägenheten på Kungsholmen i Stockholm när det plingade till i telefonen. En kompis skickade ett sms och sa ”det här borde du ansöka till”. Pernilla kikade på länken som visade Elitstyrkans hemligheter i TV4, tyckte det verkade spännande. Hon ansökte genom att svara på 10 frågor och skickade in en film.
– Jag hade inte sett Elitstyrkan hemligheter tidigare, men har alltid dragits mot försvarsmakten, jag har velat bli officer men inte tagit tag i det. Hur som helst, jag vill bli mer aktiv i försvaret, och det var väl det som lockade mig att söka. Jag blev antagen men var inte alls förberedd på känslan att ha mikrofon på sig 24/7 – jag hade hellre gjord den här utmaningen utan tv-kameror, skrattar Pernilla.
Hon har idrottat sedan hon var liten och har hållit på med i princip alla bollsporter, fotboll, handboll, innebandy och hockey. Sedan började hon springa, och 2013 sprang hon sitt första maraton i Stockholm. Hon fick mersmak, sprang fler maraton och utbildade sig till pt och kostrådgivare. Så det var en stark och vältränad tjej som tog sig an Elitstyrkans hemligheter.
– Det gick ändå inte att vara förberedd. Inspelningen gjordes under åtta dagar i september, och det var som att kliva in i en torktumlare. Jag tappade all kontroll. Det var otroligt tuffa utmaningar både mentalt och fysiskt. Bland annat blev vi väckta mitt i natten för att ge oss ut på fyspass. De försökte bryta ned oss. Det var en märklig känsla att inte vara jag längre, utan bara ett nummer. Nummer 18. Jag tror faktiskt att det mentala var värre än det fysiska.
Hur tränade du inför inspelningen?
För det första åt jag upp mig några kilon. Det var programmets läkare som tipsade om det för att jag skulle bli lite mer hållbar. Och jag behövde mer muskler. Under perioden innan inspelningen sprang jag som längst fem kilometer, däremot kunde jag gå i timmar med en riktigt tung ryggsäck. Jag körde mycket tunga lyft, tränade greppstyrka och sprang lite med ryggsäcken. Jag tränade mycket intervaller för att klara av att komma upp i riktigt hög puls.
Om du skulle jämföra med att springa ett maraton?
– Å, när du springer maraton och tränar inför det har du ju full kontroll. Du kan själv påverka din kost, sömn och träning – du styr själv över dina förutsättningar. Elitstyrkan tog ifrån mig all kontroll från dag ett. Båda är tuffa att genomföra, men det går faktiskt inte riktigt att jämföra.
Har du haft någon nytta av ditt deltagande?
– Ja, det jag verkligen tar med mig är den där rösten som säger: Fortsätt! Även när jag är som tröttast så vet jag att jag kan fortsätta. Jag har absolut fått starkare pannben. Det jag tyckte var jobbigt tidigare, det är inte jobbigt nu. Och då klarade jag ju en hel del innan också. Jag har flyttat mina gränser – och har kanske fått lite hybris, det känns som att ingenting är omöjligt, säger Pernilla med ett skratt.
Egentligen skulle Pernilla sprungit Jerusalem Marathon 2020, men den blev inställd på grund av pandemin. Stor besvikelse. Men så i höstas fick hon se en blänkare om Dead Sea Marathon 2022 och gick in och anmälde sig.
– Loppet gick i början av februari, och i januari insåg jag att jag behövde få in lite längre pass. Jag satte ett mål på 3.30 men hann av förklarliga skäl inte med så många långpass. Jag bokade flygresan samma vecka som loppet skulle gå, kom fram på natten dagen innan och låg på beachen i 27 graders värme. Jag han väl inte riktigt acklimatisera mig till värmen. Men vilket lopp. Helt magisk natur, man springer nära havet hela tiden, bara raksträckor fram och tillbaka, så det blev medvind, motvind, medvind och motvind. Mentalt tufft, men jag fick så många mäktiga vyer.
– Jag mötte ju dem som låg före mig och plötsligt insåg jag att jag är nog var nummer fem bland tjejerna, sedan var det två som bröt. Jag kom in på 3.35.40, på en tredjeplats. Så coolt att hamna på pallplats. Tidigare har jag sprungit på 3:40, så det blev pers med nästan fem minuter. Nu laddar jag för både Paris Marathon den 3 april och Stockholm Marathon den 4 juni.
Hur kommer du lägga upp träningen inför adidas Stockholm Marathon?
– I Stockholm ska jag under 3.30! Nu har jag outsourcat min träning och har pt som ger mig pass. Varje vecka blir det ett långpass, ett längre intervallpass och ett tröskelpass. Mina långpass blir sällan väldigt långa –de ligger oftast på mellan 18 och 22 kilometer innan en mara. Det sliter väldigt på kroppen att springa långt varje vecka, dessutom tycker jag inte att det är så roligt.
Jag är grundstark och har tränat mycket bål och höft och rumpa, jag har långt ifrån en långdistanskropp, men är allroundstark. Jag har faktiskt aldrig haft problem med skador och jag tror att en anledning är att jag inte håller på och nöter. Får jag någon känning backar jag direkt i träningen. Jag pushar mig så hårt i mitt yrke varje dag – så träningen måste vara lustfylld. Nu vill jag med mitt nya varumärke, Råstyrka, inspirera andra att klara mer än de tror är möjligt.
Pernillas tre bästa mentala tips för att klara en mara:
- Visualisera känslan av att springa in på Stockholms stadion inför publik och försök känna känslan av att ”jag klarade det!”. Plocka fram den bilden/känslan i huvudet om du får en svacka under loppet.
- Ta reda på din drivkraft och ditt varför med loppet och påminn dig själv om varför du springer under loppet.
- Andra kan ge upp runt omkring dig men det påverkar inte dig för du är en vinnare och ger inte upp.
Följ Pernilla på Instagram @rastyrka_pernilla