Ett nytt pass för många skulle kunna vara ett ”100 meters snabbhetspass”.
Passet kan ses ”kortsiktigt” som formgivande inför semesterloppet, och mer långsiktigt kan passet ta upp snabbheten och löptekniken till en ny grundnivå.
”100 meters passet” kan man givetvis springa på många olika sätt, men grunden blir att mäta upp en sträcka på ungefär 100m, eller helt enkelt gå in på en idrottsplats där 100m finns utmätt.

Ett upplägg med ”hundringar” som säkert passar många löpare kan vara 15 stycken 100 meters löpningar uppdelat i tre serier om fem lopp i varje serie. (3x5x100m)
Löpningarna ska dels gå progressivt fartmässigt inom serien, men även respektive serie ska gå progressivt. Progressivt innebär att det ska gå fortare hela tiden.

För att ha en ”morot” och en kontroll på passet kan man gärna springa med en klocka i handen och ”knäppa av tiden” på sina hundringar. Oftast blir det naturligare löpning om man kan knäppa tiden i handen istället för att ta ”upp armen med klockan” för att knäppa tiden. Givetvis kan man även springa helt på känsla, och inte bry sig om tider, men för många kan just tiderna vara en motivationsfaktor till ett bra pass. Vilan mellan varje lopp ska vara mycket lugn jogg tillbaks till startpunkten och sen några sekunders stående vila innan nästa lopp.

Viktigt att tänka på efter varje lopp, blir att inte ”stanna tvärt” utan flyta ut och stanna av naturligt. Om det blåser är det bäst ur snabbhetsperspektiv att välja medvind på "loppen" och jogga tillbaks i motvinden.

För att kunna köra passet i ”tre växlar” över de tre serierna ska löparen ta en serievila efter 5:e och 10:e ”hundringen”.
Lämpligast tar man serievila efter att även ha ”joggat tillbaks” till startpunkten. Runt 1-2 minuters stående vila, för att vara redo för nästa serie.

Den progressiva farten innebär att första serien INTE för gå för fort, då blir det svårt att öka.
Ett exempel kan vara att ha 24-23-23-22-21 sekunder på första serien på respektive lopp. Nästa serie startar man direkt på en högre nivå, och kanske ligger på 23-22-22-21-20 sekunder och sen sista serien går man på riktigt fort även om första loppet i serien inte får gå ”för fort”. Kanske kan tidsraden se ut enligt 22-21-21-20-19? Löparen i exemplet har sitt max på precis under 19 sekunder.
Dessa tider är bara exempel, och man måste utgå från sig själv och om man aldrig kört ”så kort” innan, är det viktigt att man inte kör första passet för fort.

Passet innebär att löparen kommer jobba med de snabbare muskelfibrerna och ger även ett bra tillfälle att slipa på löptekniken. Över ”så korta lopp” orkar de flesta löpare jobba med en bra teknik, med ett ”högt och fint steg” där man driver ifrån med ett bra frånskjut från foten.
Fokus blir också på en viktig träningsaspekt, nämligen att klara springa fort utan att spänna sig. Det är en konst, och om man klarar det kommer tiderna även på längre lopp!
Tänk på avslappnade axlar och allmänt avspänd i kroppen, trots den snabba farten.

Visst finns det tyvärr även risker med passet eftersom påfrestningen när man springer fort är stor framförallt på hälsenor och baksida lår. - Så var observant om det börjar kännas, och avbryt eller gå "ner en växel".
För att förbygga skador är det viktigt att man har en bra uppvärmning som inkluderar lite rörlighet för muskler, leder och ligament innan "hundringarna". Lika viktig som uppjoggen är sedan nedvarvningen efter passet som givetvis också ska inkludera bra stretching för både vader och lår.

Om man som löpare ger sig tiden att upprepa passet under kanske en månads tid, med 5-6 dagar mellan varje "100-pass", kommer de flesta löpare jobba upp sin snabbhet en grundnivå, och farten till semesterloppet kommer garanterat finnas! En del kan dock tycka passet blir lite ”för lite”, men med jogg mellan loppen kommer bara själva ”hundringarna” ge 3 km, och lägg därtill på lite uppvärmnings och nedvarvnings jogg så kommer passet även ge kilometerjägaren lite i dagboken samtidigt som fart kapaciteten höjs.