Luta bandet så blir träningen effektivare
Låt inte löpbandsträningen bli monoton och trist! Ett sätt att variera träningen är att använda möjligheten att luta bandet. Uppförsbackar är kanske jobbiga, men oj så effektiva! Häng med och testa passet där vi på löpbandet springer Midnattsloppet i Stockholm.
Det finns många fördelar att leta upp ett band för att motivera och kunna genomföra bra pass när vädret utomhus gör löpning i högre farter svår, eller helt enkelt när det egna psyket inte riktigt känner för att pressa kroppen till den fart som man fysiskt egentligen skulle klarat av.
Det finns dock två små svagheter med löpbandpassen som man bör tänka på. Den första svagheten är helt enkelt att löpningen på bandet blir lite för lätt jämfört med utomhuslöpningen. Motsvarande krav på bra drivkraft i steget som vid löpning på fast underlag finns inte vid bandlöpningen.
Bandet driver sig själv och luftmotståndet som vi har vid normal löpning uteblir och löparen kan helt enkelt lära sig att ”bara flytta fötter” och inte aktivt jobba med ett frånskjut och ett steg som för löpningen framåt. För att avhjälpa och kompenserar att löpningen på bandet inte riktigt motsvarar löpning på fast underlag kan man om bandet har en lutningsfunktion springa med ett motlut på 1 procent till 1,5 procent. Då kommer träningen på bandet mer att motsvara ett liknande pass ”på riktigt underlag” gällande stegets drivkraft.
Den andra svagheten eller snarare risken som bandlöpningen innebär är att löpningen på bandet har en tendens att bli mer monoton för musklerna än utomhus eftersom den naturliga stegändring som kommer av backar och kurvor utomhus uteblir. Men även detta kan man faktiskt kompensera via att jobba med varierande farter under ”monotona” distanspass och om bandet har lutningsfunktionen genom spontant inlagda lutningsskiftningar.
Det kan alltså vara en klar fördel ur både prestations- och skadehänseende att använda fartreglaget och lutningsfunktionen på alla typer av löpning på bandet. Även om det ”bara” är en lugn distanslöpning som ska genomföras, är det bra om man har grundlutningen på 1-1,5 procent och sen spontant lägger in några kraftigare backar på kanske 5-7 procent där man samtidigt minskar ner farten något, så att den lugna distansen fortsatt blir lugn. Lutningsskiftningarna blir också ett sätt att mentalt dela upp passet, och kanske blir ”en tråkig” distanslöpning lättare och mentalt ”snabbare” att genomföra.
När det gäller snabbare sammanhängande pass, eller intervallpass gäller samma upplägg gällande grundlutningen på runt 1 procent, men på dessa pass lägger man oftast inte in kraftigare motlut eftersom man då kommer in på backlöpnings kvalité och steget då i den höga farten blir mer lik backlöpning än slät och snabblöpning.
Så tveka inte att använda lutningsfunktion och fartreglage nästa gång du kör backen. Och vill du ha ett pass med bra variation som både kan köras som en tufft kvalitépass genom totalt hög fart eller som en lugn varierande distanslöpning kan vara att simulerar ett lopp med en rolig och varierande banprofil. Ett exempel skulle kunna vara att ”köra Midnattsloppet” i Stockholm.
Spring Midnattsloppet i Stockholm på bandet
Efter en lätt uppvärmning startar du ”ditt Midnattslopp”.
Beroende på om du ska ha kvalité eller lugnt anpassar du farten. Sedan börjar jobbet med att variera lutningen.
Första 600 meterna är svagt uppför på 2 procent, sedan kommer fyra kilometer där du ökar upp farten något efter att du sänkt bandet till noll i lutning eller till och med svagt utför om bandet har ”utförsfunktion”.
Efter den snabba flacka löpningen mobiliserar du för att börja jobba uppför: Sätt motlutet på 3 procent fram till 4,8 km, sedan ner på ”noll” igen under 200 m, och sedan börjar ett nytt motlut vid 5 km.
Sänk farten något och börja din ”klättring” först i motlut 3 procent fram till 5,3 km, sen ökar motlutet till 6 procent under 300 m för att sen avsluta backen på hela 10 procentunder 200 m.
Nu är du nästan framme vid 6 km och ”passet är klart”. Riktigt klar är det ju inte, för sen har du 4 km till där di varierar först med lite småmotlut var 150m, innan du strax efter 8km börjar sista stigningen på 400 m på motlut motsvarande 4-5 procent upp till 8,5km innan du börjar din lugna ”plana” löpning in mot mål.
Glöm inte varva ner om du tog din ”snabba fart”, och tänk på att löpningen på bandet oftast medför en större vätskeförlust än utomhus, och det är bra om du ganska omgående kan fylla på med vätska spå du inte drar i dig några onödiga baciller som ofta tyvärr flyger runt i många bandmiljöer!