Hur känner du inför SM?

 - Det känns kul att SM blir av trots de här coronatiderna. Det ska bli kul att springa på lördag. 

Hur tror du att SM-loppet kommer bli?

 - Vi ska springa på en bana som är 6,5 kilometer med totalt tretton backar under loppet. Det är ganska tufft på så sätt. Det ser ut att vara bra motstånd och det största hotet är nog min egen träningskamrat Samuel Tsegay som gjort 2.07 på Maraton och gjorde 2.09 så sent som förra året. Det är ingen som förväntar sig att kunna slå personbästan, utan man springer mer på placeringar. 

Hur ser ett perfekt lopp ut för dig?

 - Jag hoppas att det blir hög fart så att det inte bara blir joggning och sedan en snabb avslutning. Jag vill att det ska gå snabbare än 2.20-fart. Sedan får jag se om jag får göra det själv eller om det finns andra som också är intresserade av fart. 

Du har tidigare berättat i Spring Snyggt hur betydelsefulla de överlånga långpassen var inför rekordloppet i Sevilla. Hur ser du på långpass?

 - Framförallt för maratonträning tror jag att långpasset är det viktigaste passet. Det är ett nyckelpass. Sedan tycker jag att det har betydelse även när man springer kortare. Jag har alltid sprungit långpass - även när jag sprang 3000 meter hinder. Dels är det viktigt att få överdistansen för att tappa respekten för de kortare distanserna och för maraton är det viktigt att vänja kroppen vid att vara ute så länge. 

 - Nu inför SM har jag gjort några långpass på 37-38 kilometer där jag har haft lite fartinslag. Jag brukar gå på känsla snarare än fart eftersom farten skiljer sig om jag springer platt eller kuperat och ibland har det varit med joggingskor så det är svårt att översätta det till tävlingsfart. 

Brukar du har fart i långpassen även i början av en maratonträningscykel?

 - Nej, jag brukar börja med att bara vara ute tiden och springa i distansfart. Sedan lägger jag in fart under andra halvan av passet och ökar gradvis den snabba delen av långpasset. Nu har jag inte haft så mycket tid på mig så nu har jag i princip fått gå från att springa lugnt på hela långpasset till att springa hela fort. Förra veckan gjorde jag exempelvis ett pass på 37 kilometer varav 32 gick i 3.27-fart och det kanske inte låter så fort i förhållande till min maratonfart (3.05 min/km, reds anm.) men underlaget och backarna gjorde att det blev tillräckligt jobbigt ändå. 

Hur många långpass utan fart skulle du vilja ha innan du börjar med långpass med fartinslag?

 - För mig handlar det om att jag ska hinna stegra. Efter ett maratonlopp tar jag det lugnt några veckor och sedan är första långpasset omkring 20 kilometer. Sedan ökar jag successivt distansen från vecka till vecka. Det är först när jag är uppe i 35 kilometer som jag tycker att jag är redo för fart i långpassen.

Ska man ta energi under långpassen?

 - För mig är det viktigt att ta energi. Forskningen visar att man presterar bättre om man gör det. Jag brukar ta sportdryck och koffeingel var femte kilometer. Vissa tänker att man ska låta bli att ta energi på träning för att lära systemet att gå på fett. Så har man tänkt ganska mycket tidigare, men nu har världseliten gått ifrån det och tränar med energi. Dels för att få ut mer av passet eftersom man presterar bättre med energi, men också för att man har sett att kroppen blir bättre på att utnyttja energin när den vänjer sig vid att få energi. 

Den italienske tränaren Renato Canova har populariserat överlånga pass. Han utsätter till exempel sin norske adept Sondre Norstad Moen för pass uppemot 45 kilometer i hyfsad fart. Är det något som du och din tränare Ulf Friberg inspireras av?

 - Jag har tränat med Canova och vi har sett hur de gör i Kenya och Etiopien. Jag vill komma dit själv och i vintras körde jag flera pass på 40 kilometer inför Sevilla. Jag skulle vilja köra ännu fler pass kring 40 kilometer och kanske till och med några uppemot 45, men det är en process att ta sig dit och det krävs lång återhämtning efter ett sådant pass. 

Vad har du för planer efter SM?

 - Om jag känner mig återhämtad kanske jag springer Lidingöloppet 15 k. Sedan siktar jag på att springa Sevilla Marathon igen i februari. Så då är tanken att jag förhoppningsvis ska få en riktigt bra uppbyggnad under hösten och få till de överlånga långpassen så att jag är i riktigt bra form i december och åker på träningsläger för att ta ytterligare ett steg. 

Hur funkar det när man har det svenska rekordet i maraton. Kan du vara lika hungrig den här säsongen som du var inför förra?

 - Jag är hungrig. Dels så tror jag inte att jag kommer ha kvar rekordet när jag springer i februari och sedan har jag ju alltid varit nyfiken på hur bra jag kan bli och jag känner att det finns potential att utvecklas ytterligare. 

Lyssna på hela intervjun med Mustafa Mohamed i veckans avsnitt av Spring Snyggt med Jesus och Manne.