Snabbaste och starkaste startfältet någonsin på Stockholm Marathon
Elva löpare med personliga rekord under 2:10 – två av dem springer SM. Kommer någon utav dem att upprepa det nästa lördag i Stockholm? Då får vi det snabbaste loppet någonsin på svensk mark. Och det kan ske även på damsidan!
1983 satte Hugh Jones banrekord på Stockholm Marathon med 2:11.36. Walesaren var en världsstjärna, som året innan vunnit London Marathon på 2:09 och som längre fram skulle bli femma på såväl EM som VM. Tiden i Stockholm var så bra att det stod sig i 33 år innan kenyanen Stanley Koech tog sig i mål precis under 2:11.
När bansträckningen ändrades radikalt till 2018 års lopp lyckades etiopiern Nigussie Sahlesilassie springa ytterligare 48 sekunder snabbare, 2:10:10. Vi stod på tröskeln till att få det första loppet på svensk mark under den gamla mytiska gränsen 2:10. Innan en pandemi kom emellan hann först David Nilsson och sen Mustafa Mohamed i sin tur dra ner det svenska rekordet till just över 2.10, om än på betydligt flackare banor.
Nu när det är dags för den 43:a upplagan av Europas äldsta maratonlopp som går mitt i en huvudstad är det bara fjärde gången som det sker på den nya sträckningen. Och då har vi hela elva män anmälda som har sprungit fortare än 2.10, sju utav dem till och med på 2:05-2:06. Främsta personliga rekordet har etiopiern Bazu Worku, som debuterade för tretton år sen i Paris på 2:06:15, ett juniorvärldsrekord. Året därpå klev han på pallen i Berlin med 2:05:25. Ett par dussin maror och ett dussin år senare har han inte sprungit fortare, men samlat på sig aktningsvärda tolv lopp under 2:10, och så snabbt som 2:06 så sent som i det lopp i Sevilla för två år sedan där Mustafa Mohamed tog över det svenska rekordet. Worku var här 2018 och ledde loppet halvvägs med ett par minuter. Efter två mil på egen hand blev han infångad i Högalid och tog sig sen inte i mål.
Flera 2:06-löpare
Etiopiern Tefasye Ambesa är den som har sprungit snabbast i närtid. Han slutade fyra i Dubai för två år sedan på 2:06:18. Men det är inte många sekunder snabbare än vad den erfarne (20 maror sen 2015!) kenyanen Silas Too vann med i holländska Eindhoven i höstas eller vad eritreanen Merwhawi Kesete hade i Amsterdam veckan därpå. Både då och i vintras i Sevilla hängde han på täten i farter mot hisnande 2:04. Han orkade det i tre mil bägge gångerna innan han gav sig.
Den strategin är återkommande för många, om inte de allra flesta, av de östafrikaner som dominerar långlöpningen. Kesete hade fram till några veckor sen en landsman i Samuel Tsegay. De senaste två årens blågule mästare har nämligen äntligen fått svenskt medborgarskap. Hällelöparen, som har tre Topp-5-placeringar på VM i halvmaraton på sin långa meritlista, har sju lopp under 2:10 varav de två snabbaste ifjol. Det årsgamla personliga rekordet på 2:06:53 är alltså över tre minuter snabbare än det svenska rekordet. Ska han ta över det direkt?
Men det är inte givet att Tsegay kommer att vinna SM ens med ett rekordlopp. För den som varit närmast (även besegrat) honom på åtskilliga lopp de två senaste åren är hans namne Samuel Russom, som till skillnad från sin forne landsman ännu inte erhållit svenskt medborgarskap. Hässelbylöparen förbättrade sig med fyra minuter till 2:09:36 så sent som den 15 maj i Köpenhamn. Sex dagar senare sänkte han sitt personliga rekord på halva distansen, som tionde man på återuppståndna Göteborgsvarvet. Kommer han att klar den Tour de Force?
Som det inte vore nog med två löpare i SM-klassen med färska lopp under det svenska rekordet kommer den tredjerankade löparen med 2:11 från februari. Det är Ebba Tulu Chala som också precis blivit svensk medborgare. Om all byråkrati går smidigt kan vi ha ett oerhört starkt lag till EM, som hålls i München i mitten på augusti, bara en månad efter VM. Till det senare mästerskapet är David Nilsson uttagen, och han står därför på startlinjen i Stockholm som farthållare för tätgruppen.
Hanna varvar upp
En som inte räds att springa täta maratonlopp är den stora favoriten till SM-guld på damsidan Hanna Lindholm. Hon startade i sju maraton i fjol och avslutade alla de sex sista på tider mellan 2.29 och 2:35. I år har hon hållit sig fram till 4 juni, men planerar att följa upp Stockholm med både VM i juli och EM i augusti. Till det första mästerskapet måste hon dock förlita sig på att hennes ranking kommer att vara tillräckligt hög. Likt Samuel Russom varvade Hanna upp med att bli bästa svenska på Göteborgsvarvet, två veckor före Stockholm marathon.
Hanna har deklarerat att hon inte kommer att gå för fullt. Därmed borde hon vara chanslös till seger i hela loppet eftersom det östafrikanska motståndet är både tuffare och bredare än någonsin förr. Sex löpare med rekord på 2.26-2:27 kompletteras av två debutanter om sprungit halva distansen på 1.06-1.08 samt en tidigare OS-medaljör i hinderlöpning, Sofia Assefa, som gör comeback efter fem års frånvaro från friidrotten.
Om Assefa är ett fullständigt oskrivet och dammigt kort har hennes etiopiska kollega Medina AMino fem segrar på nio maratonstarter och 2:26-2:27 på de två senaste loppen. Kenyanskan Esther Kakuri är en sekund snabbare med 2:26:11 från höstens mara i Barcelona. 33-åriga Pauline Korikwiang vann Terräng-VM för juniorer för 16 (!) år sedan och har ett förnämligt rekord i halvmaraton, 1.06:31. Hon debuterar nu på den fulla distansen.
Text: Lorenzo Nesi