Vem är du?
– Jag heter Jaana Hedrén och är 59 år. Jag bor i Nynäshamn med min man Peder och jobbar med ekonom i vår firma Bromma Halkbana.

Hur länge har du löptränat?
– Jag började löpträna 1984. Jag brukade åka in och titta på Stockholm Marathon, och det såg roligt ut att vara med. När jag var inne och tittade på loppet 1984 bestämde jag: Nästa år ska jag vara med. Jag hade ingen erfarenhet av löpning då, så jag köpte en bok om maratonträning, följde programmet, och sprang min första mara 1985 i Stockholm. Då var maxtiden 5 timmar – och jag kämpade mig i mål på 4.51. Jag hade rejäl träningsvärk i benen i en hel vecka efteråt! Men tyckte att det var kul, så jag fastnade för löpning!

Vilken löpträning gör dig lyckligast?
– Jag gillar variation. Ett lugnt löppass i vacker miljö, gärna vid havet (med fotostopp). Sightseeing-löpning i nya städer – ett suveränt sätt att upptäcka en ny stad på!. Men jag gillar också tuffa intervallpass, då man kan känna sig stark.

Vad vill du bli bättre på i din löpning/träning?
­– Jag har slutat att jaga tider! Jag tycker om att ha ett mål (ett lopp) att träna mot, sedan vill jag köra varierande löppass. Målet på loppet är att ha kul, känna mig stark, och sedan vill jag kunna köra igång med träning igen veckan efter loppet. Rörlighet är väl det som jag skulle behöva bli bättre på, tycker att jag blir mer och mer stel. Det kan begränsa min löpning, och småkrämpor kan dyka upp. Jag vill kunna hålla på med löpning många år till!!

Vem är din förebild inom löpning/träning?
– Det finns många! Evy Palm, som upptäckte att hon hade talang för löpning när hon var över 30. Har lyssnat på hennes berättelse om sin karriär när jag varit i Portugal och hon var där och föreläste. En härlig och trevlig kvinna!
Malin Ewerlöf läste jag mycket om när jag började löpträna. Tog till mig av tips som hon hade. Och Anders Szalkai! Kunnig, trevlig och ödmjuk. En härlig coach-förebild! Det har varit roligt att hänga med honom på TSM Runnings träningar, där jag först var med som deltagare och senare även som coach.

Vad uppskattar du mest hos en träningskompis?
– Att hon/han ska uppmuntra och pusha mig när vi tränar ihop, och stötta om det känns tungt. Min man Peder och är en bra träningskompis, och vi tröttnar heller aldrig på att prata om löpning eftersom vi båda har det intresset!

Det är också kul att springa i en grupp där vi är rätt jämnstarka. Då kämpar man på lite extra! Jag föredrar också att springa långpass tillsammans med löparkompisar, då är det kul att snacka om än det ena, än det andra.

Vilken löparpryl klarar du dig inte utan?
– Löparklockan! Det är roligt att titta på passet efteråt och analysera lite.

Vad äter du helst innan ett långpass?
– Lite mer kolhydrater. Gärna en pastarätt eller en god risotto kvällen innan.

Vilket ord representerar bäst det du känner för löpning?
– Glädje! Jag blir glad av att springa, planera pass och coacha andra! Det är jättekul när de jag coachar ser sina framsteg!

Vilket mantra tar du till när det är tufft på träning/tävling?
– Du är stark! Kom igen nu!! Vid trötthet på intervall: Vad är väl 30 sekunder av ditt liv???

Vilken är den bästa effekten som löpningen har haft på dig?
– Att jag känner mig nöjd och glad. Och att löpningen gjort att jag träffat så många härliga människor!

Vilket var ditt senaste lopp – och hur gick det?
– Shanghai Marathon 2019. Det gick bra, tog mig i mål. Jag hade inget tidsmål, jag satsade på att ha kul under loppet.

Vilket är ditt nästa lopp?
– Stockholm Marathon i höst. Det blir mitt tionde där i så fall, jagar tioårsmedaljen!

Hur påverkar coronapandemin din löpning?
– Jag har ju inte haft några lopp att springa! Det har gjort att jag inte sprungit de där riktigt långa långpassen. Jag försöker få in minst en halvmara per månad, men ej längre än så. Löptränar mycket, och coachar mycket – och det är roligt! Att ha hemmakontor möjliggör mer tid till träning – det har faktiskt gjort att jag nu även kommit igång med styrketräning flera gånger i veckan. Och bristen på tävlingar gjorde att Peder och jag ordnade en egen Ultra Backyard för löparkompisar hemma i Nynäshamn förra året.

Berättat för Kristina Lager