1.Hur länge har du löptränat?

Som vuxen har jag alltid gillat att springa, mest kortare rundor några gånger per vecka. 2010 satte jag för första gången upp ett mål med min löpträning och bestämde mig för att springa Lidingöloppet, 30 km. Jag är rätt grundlig när jag väl bestämmer mig för nåt så jag köpte en pulsklocka och fick ett personligt träningsprogramprogram. Jag trappade upp löpningen successivt och fick en sån härlig upplevelse av att springa loppet att jag sen bara har fortsatt springa.

2.Vilken löpträning gör dig lyckligast?

Det finns många pass som gör mig lycklig. Men att springa på Stockholms Stadion är väldigt speciellt. Där springer jag kanske en stege eller tusingar ihop med några löparvänner, gärna lite snabbare sådana som triggar mig att ta i lite extra. Annars är 10-12 km distans på hårt packad snö i 15 minus en vindstilla kväll i en liten by utanför Leksand, något som jag älskar. Eller en morgonrunda i lite snabbare fart på superpigga ben en sommarmorgon i vår fantastiska Hagapark. Då blir jag fylld av lyckokänslor. 

3.Vad är din styrka som löpare?

Jag är bra på att pusha mig själv. Har bra självdisciplin och fuskar aldrig med ett träningspass. Känner jag att jag har en dålig dag gör jag hellre om ett pass till ren distans än mesar igenom tänkta intervaller. Jag är också bra på att komplettera löpträningen med yoga och styrketräning. Det gör förhoppningsvis att jag håller mig skadefri.

4.Vad vill du bli bättre på i din löpning?

När jag ser bilder på mig själv när jag springer så tänker jag alltid att jag skulle vilja ”samla ihop min kropp” lite, inte vara så yvig i armarna och lyfta knäna högre. Teknik helt enkelt, bättre teknik. Sen vill jag väldigt gärna få springa några fler lopp där jag känner mig lite snabb innan jag helt börjar sacka av på grund av ålder. Jag ska verkligen göra vad jag kan för att få uppleva det. 

5.Vem är din förebild inom löpning/träning och varför?

Oj, finns många. Min främsta är nog min PT sedan många år, Sanna Hed. Vi började träna ihop långt innan jag hittade löpningen. Nu hjälper hon mig att utvecklas och hitta nya utmaningar i min löpning. Sanna kan alltid hitta sätt att angripa olika hinder man som löpare stöter på. Hon vet vad jag kan och vad jag mäktar med. Vi tränar ihop två gånger i veckan, mest styrka men ibland rena löppass. Vi har också varit på en del löparresor ihop.  Sanna skriver träningsprogram åt mig när jag verkligen vill prestera på ett lopp. 

Andra förebilder, eller inspiratörer vill jag nog säga, är kvinnor i min egen ålder som orkar hålla kvar sitt tempo, som Karin Schön eller Karin Spjuth. Otroligt inspirerande att se deras resultat på tävlingar. Jag kommer aldrig bli så snabb, men de får mig att vilja träna hårt. Dessutom blir jag inspirerad av Anders Szalkai med sitt prestigelösa sätt att vara och den ödmjukhet han bemöter alla typer av löpare med. Jag kan också bli vansinnigt inspirerad av att se en film på någon med ett snyggt löpsteg. David Nilsson till exempel. Galet snyggt! 

6.Vad uppskattar du mest hos en träningskompis?

Att de är pigga, glada, dyker upp när vi bestämt och gärna är lite snabbare/starkare än jag. Jag har många löparvänner jag springer med på träning. Annars blir det mest nån morgonjogg eller ett distanspass ibland.

7.Vilken löparpryl klarar du dig inte utan?

Det är väl klockan då. Är lite slav under den, det är vi många som är. Jag borde lära mig springa lite utan den på armen. Annars gillar jag också snygga solglasögon. 

8.Vad äter du helst innan ett långpass?

Förr åt jag massor innan ett långpass. Det var gröt och ägg och smörgås, eller yoghurt och granola. Nuförtiden blir det mest några rostade mackor med ost och marmelad. Snabba kolhydrater med så lite fibrer som möjligt. Det mår magen bäst av upplever jag.

9.Vilket ord representerar bäst det du känner för löpning?

Svårt att säga nåt utan att det låter klyschigt men Styrka sammanfattar nog alla delar i mitt löparliv. Jag blir stark i kroppen, hjärnan, i förhållanden med vänner och familj, i mitt arbete och i hjärtat. Ja, det är också klyschigt inser jag men faktiskt sant.

10.Vilket mantra tar du till när det är tufft på träning/tävling?

Ibland, under till exempel långa intervaller eller snabbdistans så försöker jag att inte tänka något alls. Jag går in i mig själv och riktar all kraft framåt och försöker vara tom i huvudet, låta benen gå och inte låta hjärnspöken störa. Ibland går det, ibland går det inte. Sanna gav mig ett mantra för många år sen. ”Stark och lätt” så det brukar jag tänka i omgångar under ett lopp eller på korta intervaller. På maror kan jag köra en genomgång av kroppen nerifrån och upp. När jag gått igenom hela så har nån kilometer eller två försvunnit bakom mig och det jobbiga är över… för ett tag i alla fall

11.Vilken är den bästa effekten löpningen har på dig?

Jag har alltid sagt att löpningen gjort mig till en snällare människa. Det håller jag fast vid. Alla pass jag gjort i vått och torrt, kyla och värme, första maran 2012 i det värsta vädret i Stockholm Marathons historia osv. Allt detta har gjort mig ödmjukare och faktiskt snällare. Sen har jag gått ner 10 kg ungefär på de 10 år jag sprungit lite mer fokuserat. Kilon jag verkligen inte behövde. Jag mår bra nu, jättebra.

Skribent: Kristina A Lager

Här hittar du mer information om TSM Running.