2000 euro dvs över 20 000 kronor till de män som slår sina personliga rekord under 2:20 och kvinnor under 2:45. När de villkoren för Valencias ”Personal Best”-program presenterades för fyra år sen åkte ögonbrynen upp i hårfästet på alla som sysslar med långlöpning. Programmet innehåller fler guldkantade bonusar och har spridits som en löpeld bland heltidsarbetande och studenter som utgör toppbredden i många europeiska länder. Löpare som aldrig ens varit aktuella för sina landslag har nu chansen att tjäna mer pengar för en undanskymd placering i Valencia än vad de kunde få ihop på att vinna ett flertal brödrostlopp i Sverige. Just benämningen ”brödrostlopp” bygger på de arrangörer som hellre delar ut produkter från lokala sponsorer än ger av de intäkter som loppet drar in. Det är fortfarande ganska ovanligt med segerpriser på 5000 kronor eller mer även på lopp som drar tusentals deltagare. Ifjol omfattade Personal Best-programmet 38 löpare. Hälften av dem lyckades kamma hem bonusar till ett totalt värde om nästan en halv miljon kronor (45.000 euro).

Personal Best-programmet stängde sina portar redan i våras och till midsommar var alla platser slutsålda till maran. Elitlöpare som är vana att kunna slå sig in i startfält vid ett sent tillfälle blev inte insläppta ens när det återstod fyra-fem månader. I år har bonusbeloppen trissats upp ännu mer. Den löpare som kvalar in till OS i kraft av sitt resultat i Valencia erhåller ytterligare 2 000 euro utöver eventuella prispengar och ursprungliga 2 000 euro som man får vid personligt rekord under 2:20/2:45. 

Bakom den oerhört stora plånboken som har lockat löpare från hela Europa att vallfärda till Valencia ligger en satsning från staden som med det spanskengelska mottot ”Ciudad de Running” vill dra till sig löpturister. Och visst har satsningen lyckats. På sju år har antalet deltagare mer än fördubblats från 11 300 till årets 25 000 varav 10 000 kommer från utlandet. Valencia Marathon är numera Europas fjärde största mara efter Paris, Berlin och London. 101 nationaliteter är anmälda inklusive Sverige som står för 149 löpare. 

Detta på ett datum som förut ansågs inte särskilt attraktivt, första söndagen i december, då de flesta avslutat sin tävlingssäsong och antingen övergått till ren grundträning, eller bland elitlöpare möjligen att förbereda en inomhussäsong. Men det är inte bara eurobuntarna som är attraktiva. Valencias bana är riktigt snabb - långa rakor på breda avenyer genom en stad som inte känner till backar. Klimatet är idealiskt för maratonlöpning med i regel decembertemperaturer från runt tio grader vid start, upp till 15-20 i mål, åtminstone för dem som hinner dit på 2-2.5 timmar. Det är också ett äkta stadslopp som gör att det inte är särskilt vindkänsligt.

Genom att så många topplöpare och elitmotionärer numera vallfärdar till Valencia har man även skapat något som allt färre maror kan erbjuda: SPARRING. När toppstandarden sjunkit så kapitalt i västvärlden har det blivit allt svårare för segmentet av ambitiösa klubblöpare, killar som springer på 2:15 – 2:30, att hitta klungor att springa med i sina maror. Och det är en väsentlig skillnad i att uthärda drygt 42 kilometer till största del på egen hand mot att flyta med i en grupps rytm och få hjälp med att bryta vind eller bara bekämpa de egna demonerna som angriper maratonlöparna och alltid pekar ut den kortaste vägen till hotellet.

Under senare år har allt fler svenskar upptäckt loppet. 2013 kvalade Patrik Engström in till EM i Valencia. 2016 var det Lisa Ring som sprang fort nog för att få vara med på VM året därpå. Ifjol fick Hanna Lindholm sitt stora genombrott när hon sänkte sitt personliga rekord med fem och en halv minuter till 2:30 och blev den nästsnabbaste svenskan genom tiderna. Bakom henne sänkte även Cecilia Norrbom (2:35) och Johanna Bäcklund (2:39) sina pers rejält. Faktum är att hälften av 2018 års tio bästa svenska maratonresultat sattes på loppet i Valencia. Flera av de stora breddklubbarna återkommer med grupper, som IS Göta i Helsingborg, östgötska IK Akele och Örebro AIK.

Man kan klassa uppemot var fjärde av de 149 anmälda svenskarna i år som elitlöpare om man breddar det begreppet till att omfatta de 50 bästa i landet, en andel som ingen annan mara ens kommer i närheten av. Startlistan omfattar 11 blågula med personliga rekord under 2:25 + ett par debutanter av liknande kaliber. Det är en tid som endast sex svenskar klarade under fjolåret (två utav dem i Valencia). 

Läs om de bästa svenskarna som ställer upp i Valencia Marathon i morgon!

Skribent: Lorenzo Nesi