Året är 2012. Ett silver på Finska mästerskapen i halvmaraton i bagaget. Hon stängde väskan, och tog sitt pick och pack och flyttade till Sverige. Efter enbart två års löpning i benen sprang Johanna Bäcklund in som tvåa på Lidingöloppet med tiden 2.01,11. Även det under 2012.
Nu, 2018. Hemma på hyllan i Stockholm, finns nu ett silver från Svenska Mästerskapen i halvmaraton, och frågan jag ställer mig är; Vad finns bakom resultaten, och i huvudet på - Johanna Bäcklund.

Jag ringer Johanna en tisdag efter lunch, på andra sidan hörs flera röster och det verkar  pågå en livlig och härlig diskussion. Det är en vanlig arbetsdag på löparklubben Runacademy och full fart framåt för att utveckla bolaget och de 3000 löpare som tränar med dem. Det brusar för mycket från det öppna kontorslandskapet, och jag får ringa upp igen. Under tiden flyttar Johanna till ett annat rum. Vi börjar på en gång prata om hennes tankar och funderingar efter hennes senaste lopp som också gav ett silver på SM i halvmaraton. Innan vi gräver ner oss i resultatet, tar vi ett steg tillbaka till personen Johanna Bäcklund. Vem är hon, vad gör hon, hur högt vill hon nå, och vad gör hon för att ta sig dit?

Du både tävlar och arbetar för Runacademy. Har du några känslor och tankar kring perioden då du började arbeta på Runacademy fram till nu?
- I Januari 2015 började jag arbeta tillsammans med Petra Kindlund. Petra är även grundaren av Runacademy. Jag hade tidigare under hösten 2014 varit med som ledare, och fick därefter möjligheten att vara med och utveckla företaget. Det var en helt ny utmaning, och jag kände direkt att det var väldigt roligt och omväxlande.
– Jag arbetade med utbildning för våra ledare, och höll kurser i löpteknik. Vi utvecklade också vår medlemssida för att ge ett adderat värde till våra löpare, och även mycket annat runt omkring. Från hösten 2014 till våren 2015 ökade vi antalet löpargrupper från sex till sexton stycken. Runacademy har utvecklats enormt mycket på de senaste tre åren.
– Vi är nu sex personer som jobbar på kontoret och vi har löpargrupper på 45 orter med närmare 250 ledare och 3000 motionärer som springer med oss varje termin. Vi har även elva resor per år, personlig träning, företagsträning och dessutom jobbar vi för att inom kort släppa vår uppdaterade version av medlemssidan. Det är full rulle, fantastiskt roligt och även personligt utvecklande och utmanande.

Vilken är din drivkraft och ditt bidrag till löpningen, som du vill förmedla genom ditt ledarskap?
- Jag får en speciell känsla när någon annan når sina mål, eller lyckas pressa sig lite extra under en träning. Jag vill bidra med min kunskap om vad det innebär både mentalt och fysiskt att utvecklas som löpare. Jag drivs av att se andra nå sina mål genom mitt ledarskap, det ger så otroligt mycket energi tillbaka.

Vad har du för perspektiv på din egen träning?
- Jag är uppväxt med att man fullföljer det man tar sig an, och att man alltid skall göra sitt bästa. Det speglas även i min egen löpning. Har jag bestämt mig för något ger jag alltid hundra procent för att resultatet och genomförandet skall bli så bra som möjligt.
– Jag vill tänka långsiktigt och försöker därför undvika skador så gott jag kan. Jag vill utvecklas successivt och försöka uppnå en kontinuitet. Jag planerar min träning själv varje vecka. På mina distanser går jag efter känsla, men på mina intervaller sätter jag upp tider och strävar efter att uppnå dem. Jag tillåter mig ett lugn och har skapat en trygghet i träningen som jag tror bygger min styrka och uthållighet i ett längre perspektiv. Jag känner och vill inte känna någon stress i min träning.

Vilken är din mest betydelsefulla, mentala milstolpe, inom idrotten?
– Den största förändringen är att jag nu har hittat en bättre balans i livet. Det gäller alla delar för återhämtning: massage, rätt mat och vila. Den sociala biten är också viktig för mig. Att träffa vänner över en middag, ger mig energi till att träna och göra andra delar. Jag vill inte bli för extrem i min attityd till löpningen. Det har jag redan testat och jag upplevde mest att jag hämmas av att inte ge mig själv möjligheten att äta god mat för själen, eller att vara social med vänner som ger energi och glädje. Jag vill göra det jag faktiskt mår bra av och det som i sin tur gör att jag presterar.

Vilka delar i träningen är viktiga för att du skall kunna prestera?
– Jag har två små barn och kan inte styra så mycket själv . De senaste 1,5 åren har min nattsömn varit väldigt begränsad,  men då har jag istället fokuserat på att förändra det jag kan styra över.  När väl barnen har somnat är det viktigt för mig att slappna av och släppa tankar jag har på annat, och sedan se till att gå och lägga mig i tid.
– Sedan början av 2018 har jag gått på regelbunden massage för att öka rörlighet och återhämtning. Jag ser till att äta bra och fokuserar på att kunna göra mina nyckelpass så bra som möjligt. Jag jobbar också bara 60 procent för att skapa en långsiktig balans med träning, familj och Runacademy.

Vad värderar du främst i ditt liv?
– Min familj är det viktigaste som finns för mig. Skall jag vara en bra mamma måste jag  också träna. Jag är uppväxt i en familj med en aktiv livsstil. Vi har alltid gillat att röra på oss. En tur på inlines tillsammans med min pappa var helt naturligt för oss.
– Som ung har jag också seglat och spelat innebandy. Än idag finns rörelse kvar, som en viktigt pelare i mitt liv. Löpningen specifikt, ger mig också så mycket mer energi när jag väl är med barnen. Det är även ett sätt att få egentid. Jag drivs av att bli bättre och utvecklas som löpare, och det underlättar och är värdefullt att min familj också är en del av det och stöttar mig i min träning.

Balans är något vi pratar en del om. För Johanna, har det varit nyckel till att kunna göra det hon vill; Springa, arbeta och vara med sin familj. Det i sin tur, leder till utveckling i löpning.

Hur tänker hon när hon lägger upp sin egen träning?
– Jag försöker fördela träningen på tre kvalitetspass, det är nyckeln för mig för att utvecklas successivt. Det handlar om det vanliga: tröskel och intervaller. Långa intervaller, oftast med joggvila för kvalitativ mängd och korta intervaller med blandad vila, med syfte att arbeta i snabbare farter. Jag lägger däremellan in distansträning, där jag känner att jag kan växla tempo utefter dagsformen. Ibland går det fortare, ibland lite långsammare. Det är bara långpassen som jag försöker hålla en jämn och lugn fart.
– Jag springer mina trösklar på känsla. Hur passen ser ut varierar mellan sammanhängande eller uppdelad tid - successivt är målet att det skall gå fortare. Under vintern kör jag lite mer av allt, men nu vill jag ha möjlighet att prestera och då tränar jag mer kvalitet än riktigt långa distanspass. Jag periodiserar min träning, men vill ändå försöka hålla en stabil form av kvalitativ mängd under hela året.

Vad tänker du när du ställer dig på startlinjen?
– Jag har alltid fokus på att göra ett lopp som jag skall känna mig nöjd med. Vissa lopp är till för träning och inför andra lopp kan jag ha ett mer specifikt mål. Jag är envis, strukturerad och bestämd och har alltid tydliga mål med allt jag gör.

Vill du ta oss igenom Göteborgsvarvet, innan, under och efter?
– Med två barn hemma, är förberedelser inför ett lopp en utmaning. Det är så mycket mer än enbart det faktum att få till sin träning, som spelar in för att kunna göra ett bra lopp.
– Jag ville fokusera på att komma dit så förberedd som möjligt. Det innebar att lägga upp träningen utifrån tänkt tävlingsfart men också att planera hela veckan innan och ge mig själv möjligheten att ta det lugnt och undvika stress.
– Hela familjen åkte från Stockholm på torsdag eftermiddag. Vi sov på vägen och var sedan framme på fredag förmiddag i Göteborg. När vi kom fram gick jag ut och joggade direkt. Det var otroligt skönt att fräscha upp benen i lugn och ro, och sedan gå och ta en kaffe på stan med min man. Den stora bonusen var att mina svärföräldrar var med och tog hand om barnen, så att jag verkligen fick en möjlighet att hitta min balans. Jag ville fokusera på att känna mig nöjd efteråt, och att göra en bättre tid än året innan. Jag ville springa för min egen skull.

Ganska tidigt in i loppet förflyttades Johannas fokus mot en medalj, och på att hålla den position hon hade tagit.
– Jag såg Isabellah Andersson framför mig på Älvsborgsbron omkring 5 km, vilket såklart triggade lusten av att springa fortare. Vid 18 km var Ida-Maria Nicklasson närmast mig, men det var med ett avstånd bakåt som ändå var så pass stort att jag var relativt trygg i att jag inte skulle tappa så mycket ner till henne. Värmen var tuff, och efter 15km är bansträckningen en utmaning i sig. Jag visste dock inte hur hennes känsla var så jag försökte trycka på ända in i mål. Tiden blev bättre än förra årets Göteborgsvarv, och inte allt för långt efter min tid på den mer snabba banan i Rom, och det är jag väldigt glad över.

Johanna satte sin fot på löparbanan först 2010 och då i de Finska mästerskapen. Fram till idag har hon också fött två barn. Hon tar oss igenom sin utveckling från första början, men även om förändringar och insikter efter att hon blev mamma första gången år 2013.

- Från 2010 och två år fram, hade jag en väldigt stor utveckling. Jag tränade ihop med en åländsk tränare som heter Mikael Nordblom. Fram till 2012 tävlade jag även för en åländsk klubb. Jag kvalade in till Finska Mästerskapen och tog ett silver på halvmaraton 2012. Strax därefter gick flytten mot Sverige och jag bytte klubb till Rånäs 4H. Jag hade dock kvar Mikael som tränare fram till 2016.

Hur tänkte du kring träningen vid den tiden?
- Jag fastnade väldigt lätt i löpningen men blev också, som sagt, väldigt strikt och extremt vad gäller kosten. Då gick det inte alls bra. 2013 föddes Vilhelm och när jag insåg att det fanns andra fokus i livet så släppte jag på det strikta och fick en enormt mycket bättre utveckling.
- 2015 sprang jag mitt första maraton. Jag hade gett mig hän för distansen ett tag, och fick också enormt mycket mängdträning i och med Runacademy. Då coachade jag träningsgrupper tre gånger i veckan, vilket jag dessvärre blev ganska sliten utav.
- Efter att jag 2016 hade fått mitt andra barn, behövde jag återigen hitta balansen i träningen, även om fokuset låg på ett litet spädbarn där hemma. Det blev mycket distans och löpning med barnvagn. Jag trodde att jag skulle klara av mer, men kände mig ganska splittrad i uppdelning mellan familjelivet och min träning.

Johanna hade år 2016 släppt sin tränare, Mikael Nordblom, för att på egen hand hitta balans mellan familjelivet med två barn och löpningen.

-Under hösten 2017 började jag, på egen hand, analysera vad det var jag saknade. Jag insåg snabbt att det var tröskel och backpass. Den träningen har höjt min kapacitet ganska mycket inför det här året, och jag har nu en stabilare grund att stå på.
– Jag prioriterar att träna dagtid, arbeta mindre, och även coacha mindre. Idag coachar jag en träningsgrupp en gång i veckan och då tränar jag alltid själv på morgonen. Det är skönt att känna sig färdig med sitt egna när man skall utveckla andra. Jag försöker passa in det med dagarna, vad gäller hämtning och coaching. Tillsammans med min man skapar vi en flexibilitet i vår vardag.
- När det kommer till mina kvalitetspass är jag väldigt målinriktad. Jag vill nå de tider som jag har tänkt ut i förväg. Nu när jag har små barn så vill jag köra mest själv, när det passar under dagen, men för energi och glädje gör det enormt mycket att ibland ha någon annan med på passet.

Vilket minne från löpningen är mest betydelsefullt, hittills?
- Det var väldigt härligt att korsa mållinjen på Göteborgsvarvet som tvåa på SM efter Isabellah Andersson. Samtidigt var jag mer ifjol mer oförberedd. Då tog jag brons i samma lopp och slog personligt rekord efter att 15 minuter innan start ammat min då sju månader gamla son. Lidingöloppet 2012 på 2.01,11 som gav en andra plats var också en otippad prestation, men definitivt ett härligt minne efter att enbart tränat löpning i 2 år.

Johanna berättar om en dröm att få springa i den blågula dräkten och representera Sverige, men på vilken distans är för Johanna ännu oklart.

Vad tror du kommer krävas av dig för att fortsätta utvecklas?
- Det kommer att krävas att ständigt och successivt hitta nycklarna att förändra för att utveckla och aldrig stå still. Jag försöker alltid analysera och hitta nya sätt som gynnar min löpning. Så länge jag är beredd att lägga ner tiden som krävs, så länge kommer jag vilja hålla på. Jag vill gärna bolla tankar och ideer och få input från någon igen framöver.  Det skulle vara intressant att få någon annans perspektiv på mig som löpare, för att inte fastna i gamla mönster.

Innan Johanna återgår till sina kollegor på Runacademy, delar hon med sig av sina bästa tips till motionärer som vill utvecklas.
- Variera träningen och samla mer kunskap om vad löpträning innebär. Ta reda på ert rörelsemönster för att utveckla en god teknik och kanske det viktigaste; Att ge sig själv möjligheten att känna att man kan få glädje av löpningen.