Hon självdog av att stå inne på ett labb och att varje dag arbeta med kemiska formler. Istället tog hon sitt pick och pack – flyttade ifrån hemorten Uppsala till Stockholm för att följa ett nytt och outforskat spår i livet. Hon visste att hon kunde skriva men hade inget arbete. I tid och otid ringde hon ner flertalet tidningar för att sälja in artiklar, gratis. Den som vet vad den vill får ofta det den vill ha. Trägen vann och det tog inte lång tid innan hon började få betalt för sina jobb. Året var 2005 när hon fick in foten på Svenska Dagbladet och hennes journalistiska resa tog en ordentligt fart. Jag möter journalisten och Maratonpoddens moder Petra Månström.

Petra är idag uppmärksammad som grundare av och ledare för Maratonpodden, en av Sveriges populäraste poddar om uthållighetssporter. Hon är också författare till boken “Det är bara att springa”. 2016 grundade hon podden Ewerlöf & Månström - en podd om löpning och livet tillsammans med tidigare 800 meterslöparen Malin Ewerlöf.  Under Petras nu 16 år som journalist och inspiratör inom löpning har hon mottagit flera utmärkelser och haft åtskilliga höjdpunkter i sin journalistiska karriär. 2017 utsågs hon till en av Näringslivets 150 Superkommunikatörer.

Vem är Petra Månström förutom en röst i våra hörlurar, en pop-up i någons instagram flöde eller en inspirationskälla för att komma iväg och springa?
- Alla människor har en historia att berätta. Jag har blivit väldigt berikad som människa att genom mitt jobb få möjlighet att träffa många människor och skriva om deras resa. Journalistiken är ett äventyr och det är just mötet med människan som är det mest intressanta, säger Petra.

2010 ville Svenska Dagbladet att en person på tidningen skulle springa och skriva om Stockholm Marathon. Petra räckte upp handen och som mycket annat gick hon all in på uppgiften. Hon berättar att hon då egentligen upplevde ett starkt motstånd till löpningen. Men genom och efter Stockholm Marathon-utmaningen, fanns bara en kärlek till sporten.

- Jag träffade Ingmar Ekstrand den våren. Ingmar är min löparguru från Uppsala och han sa att det ändå finns “något här” att ta fasta på. Jag hade mest varit gymtjejen innan men jag gillade den mentala utmattningen som ett lång löppass gav. Det tilltalade mig.  Jag var och kommer aldrig att bli den där löparen som springer Vårruset “ på skoj “ och kommer in på 18 minuter och sedan blir tillfrågad om de tillhör en klubb. Däremot har jag en annan talang och det är att jag klarar av väldigt mycket träning. Min förmåga att inspirera andra genom det jag gör är också en slags talang.

MÖTET MED MÄNNISKAN

Hon pratar ogärna med främmande människor och undviker gärna tillställningar där “att mingla” är en bit av hela grejen. I början av sin journalistiska karriär satte Petra andan i halsen när hon skulle prata med kändisar, med rädsla av att personen skulle tycka att hennes frågor var dumma eller om någon skulle be henne att dra.
- Det gick så himla mycket stories om att olika kändisar brukar bete sig på olika sätt som inte var så tilltalande för en journalist. Jag minns dock väldigt väl när jag skulle intervjua Lasse Berghagen hemma hos honom om hans nya vin. Jag var praktikant och hade med mig en fotograf som också var praktikant. Vi båda darrade av nervositet. Det var en jag-håller-på-att-dö-upplevelse, men så började hans fru värma kanelbullar och Lasse själv tog fram gitarren. Jag har efteråt en helt klart positiv upplevelse, han var så proffsig och trevlig.

Mötet med Lasse var Petra första intervju med en stor A-kändis, om man ser det ur ett massmedia-perspektiv. Ett möte som berörde och som hon än idag tar med sig in i sitt yrkesliv.
- Då kände jag nog att kändisar, är ju bara människor.  Det är inte dem man tror är divor som är divor. Man blir en bra människokännare som journalist, menar Petra.

Sedan 2014 driver Petra Maratonpodden där hon intervjuar idrottare från olika uthållighetssporter men mycket och främst ifrån löpning. Hon drivs av mjuka värden och reflektioner om livet. Hon  intresserar sig för en idrottares inre drivkrafter och motivation samtidigt som livet faktiskt också pågår utanför träningen. Hon är stark och tydlig i sitt uttryck genom telefonen när hon säger;

- Allt hänger ihop. Mår man inte bra i sitt privatliv mår man inte bra i träningen. Vi brottas alla med samma sak, vare sig man skall kvala till VM eller springa Tjejmilen. Det som händer i privatlivet har en betydelse.
Bakom skalet är vi alla människor och det är en allmän nyfikenhet hos henne som gör att hon vill ta sig bakom ytan.
- Jag lyckas ibland, inte alltid. Men alla tycker inte heller det är kul att prata om sig själva och vill bara prata om deras prestationer. Jag får ofta ett helt annat perspektiv på personer under mina intervjuer och det är det som är häftigt när man möter människor.  Man har alltid fördomar om folk, alla har det. Jag intervjuade Anna Kinberg Batra en gång när hon tryckte hål på en medial bild av henne och sa;
- “Ah men du ser nu, att jag inte är en robot”
- “Haha. Nej, jag ser det, svarade Petra”

Petra berättar att det finns ett förvridet perspektiv på henne också. Media vill gärna ge olika personer en framtoning för att man vet att det säljer, menar hon på. Bilden av Petra har skapats genom kombinationen att hon är en kvinna med en vilja att ha koll på sina affärer och vara driven i en snabbt föränderlig bransch.
- Min utgångspunkt som inspiratör har alltid irriterat en del människor. Jag är en löpare som inte är snabb om man jämför med eliten och jag får utrymme. Jag är också en löpare som fokuserar på kläder och andra värden än att fokusera på tider och då är man ett lovligt byte för dem flesta att förminska eller förvrida.

Hela livet igenom har hon fått bekräftelse för sina karriärmässiga prestationer men Petra var även som ung ambitiös och prestationsinriktad, något som hon vill komma ifrån för att skapa ett annat värde på sin löpning och på personen Petra.
- Numera tycker jag att det är jobbigt att man får en tid när man springer ett lopp. Jag hade velat ha en knapp som man trycker på och så mäts inte min prestation på något sätt. Eftersom löpningen är så mätbar och man springer lopp ibland så är det ofrånkomligt. Men jag vet vad ett prestationsfokus gör med mig och därför så vill jag komma ifrån det. Jag fick den här tiden - Ja okej, men hur kändes det? Jag kan skratta lite åt att folk diskuterar och faktiskt googlar fram min tid. Vad ska man göra med den informationen egentligen?

- Många av mina följare tror att man kan allt bara man har en röst i offentligheten, men jag har börjat svara på frågor utefter mina egna erfarenheter och vad som har fungerat för mig. Många människor tar också generella träningsprogram på för stort allvar, jag tycker att man skall se programmen som inspiration. Många är vrålfokuserade. En tjej skrev till mig och frågade om jag visste hur man räknar ut kontakttid i marken eller mäter sin sömnkurva. Man kan vara väldigt nördig fastän man inte är elit. Kanske ännu mer nördig till och med.

Efter att Petra har blivit Mamma ser hon inte löpningen ur ett prestations- eller utvecklingsperspektiv. Hennes löpning idag kan innebär en tre-timmars gps-fri löptur ut till Ekerö och tillbaka till Stockholm likväl som hon kan få feeling för att damma av enligt Petra värsta hårda passet på Kristinebergs IP.

- Många kan nog tro att jag tycker att det är dåligt att jag inte fokuserar på att prestera. Men där jag är just nu i livet är inte det en prioritet eller strävan och då försöker jag att tänka på ett annat sätt. Jag blir ändå enormt inspirerad av en kompis, hon är över 50 år och kvalar in till New York Marathon varje år. Om man vill utvecklas eller inte behöver alltså inte vara statiskt.

- Det jag inte gillar däremot, är att påmind att bli äldre. Att bli påmind om att jag inte orkar. Jag gillar att känna mig ung och stark. Hur gammal jag är, är irrelevant men varje år måste jag träna hårdare för att hålla en viss nivå. För tänk om knäna skulle börja göra ont när jag skall knyta skorna?, skrattar Petra. Den insikten är jobbig för mig. Ibland får jag feeling och tränar lite med en tränare men mest för att få inspiration. Jag har tränat med Charlotte Karlsson, Malin Ewerlöf och ibland har jag kört pass med Club Running Sweden. Jag gillar att plocka lite här, plocka lite där. Jag vill egentligen bara inspirera motionärer och få dem att förstå att dem också kan springa. När jag tränar löpning på Kristinebergs IP får jag frågor som: Kan man verkligen gå in på en bana och köra? Är inte det förbjudet? Måste man inte betala för det?  Där någonstans försöker jag också normalisera löpningen. Det är ganska coolt att få känna sig som en snabb löpare och det gör man ju om man springer på en bana. Jag vill inte att löpningen ska bli vi och dem. Mitt mission är att alla skall kunna inspireras av alla.

2019 är i full fart för Petra och hon kommer bland flera spännande projekt att också fortsätta utveckla podd konceptet Ewerlöf & Månström, men även Maratonpodden.
- Malin är också en sån person som folk har mycket fördomar kring, tills man träffar henne. Hon är en stor inspirationskälla för mig. Gammal i gamet och fortfarande en löpare av rang. Det är häftigt.

Snabbt med Petra

Bor: Kungsholmen, Stockholm
Mindset när Petra skall träna: Nu ska jag ha kul och jag är med en film där jag är superhjälte!
Ett pass du gillar: Tvåhundringar på bana
Gör: Journalist, författare och träningsinspiratör
Favorit löprunda? Kungsholmen runt
Vanligaste frågor: Hur blir jag av med min hälsporre? Hur skall jag träna för att klara halvmara, milen, mara? Hur slutar jag jämföra mig med andra?