Att leva som nomad i Somalia

Suldan gjorde sitt första avtryck på jorden långt ut på den somaliska bördes-marken. Där fanns varken Arla, Skåne Mejeri, eller den moderna tidens alternativ - Oatly - utan familjen levde till stor del på mjölken ifrån sitt egna boskap som bestod av getter, kameler och får. I århundraden har människor levt som nomader och så även familjen Hassan. En stor del av Somalias BNP är från boskapsexport. En kamel kan säljas för 10.000 svenska kronor vilket gör att den blir både familjens levebröd och inkomst. Livet är enkelt och det man själv kan bära, är det man äger.

- Det fanns ingen tv, ingen internetuppkoppling, ingenting. Även om man inte vet bättre, så är man aldrig nöjd. Men det är man ju inte heller här i Sverige, man strävar alltid efter det bättre, berättar Suldan.

Att kunna välja mellan en duo-, sulky, och joggingvagn eller rätt hjul för skog och mark fanns inte på kartan. Så fort man kunde stå upp fick man lära sig att både gå men också ta ansvar för ens gemensamma boskap, berättar Suldan.

- Gick du vilse någon gång?

- Ah, det har jag gjort kan jag tala om, säger Suldan och berättar;

-Mamma och pappa följde alltid mina fotspår för att hitta mig. Det är så få som bor på landet så de enstaka fotspår som finns suddas aldrig bort. På så sätt var det ganska spännande.

Redan när Suldan var 6 år fick han ta eget ansvar om getterna och då handlade det om att vara med och följa dem hela dagen. En dag när han istället hade hand om kamelerna plockade han upp en pinne från marken för att flytta på en av dem. I samma stund slog pinnen tillbaka i ögat vilket är därför han idag bara kan se med sitt vänstra öga.

“Det var inte precis någon akut hjälp på landet” säger Suldan. Hans mamma letade efter bortsprungna kossor och kom tillbaka efter ett par dagar. “Om något försvinner på landet så försvinner det verkligen”, flikar Suldan in. Hans pappa var i den närmsta byn och kom tillbaka senare på dagen, och när han såg vad som hade hänt – gick han den den långa vägen tillbaka till byn för att  hämta en bil så att de kunde åka 12 timmar till ett sjukhus för att få hjälp av en outbildad läkare.

-Nu är det också så pass länge sedan att jag inte har någon aning om hur det är att se med båda ögonen, konstaterar Suldan.

När familjen flyttade till Sverige

På tidigt 90-tal, innan Suldan ens var född utbröt inbördeskriget i Somalia och 2009 påbörjades en ny fas då så kallade milisgrupper mobiliserade av civila personer förklarade krig mot övergångsregeringen. Inbördeskriget nådde aldrig nomaderna men däremot förstod hans föräldrar att det troligtvis fanns ett bättre liv i Europa.

-När jag var 11 år tog farsan med oss till Sverige. Han kom till Sverige själv först och hämtade därefter hit oss, vilket gör mig anhöriginvandrare. Jag vet inte vilken väg han tog och det fanns ingen uttalaf mission att ta sig just till Sverige, men han hade hört att det var ett bättre liv i Europa, berättar Suldan.

Väl i Sverige bosatte sig familjen i Alingsås.

- Jag har alltid velat göra den här “klassresan”. Att få ha det bättre hela tiden och att få leva i annorlunda miljöer - det har jag alltid strävat efter, säger Suldan.

Med friidrotten har han sedan fått möjlighet att resa världen över och räknar upp länder som Colombia, USA, Sydafrika men också sitt ursprungliga grannland Etiopien.

Klass-, löpar- eller livets resa?

Flera gånger återkommer Suldan till att prata om den inre tro som är hans verktyg för att utvecklas och som ger honom en inre trygghet att de val han gör i livet är rätt.

-När det kommer till prestation och till livet har jag alltid tänkt “Det kommer bli bättre”. Jag har knappt något mål i min löpning, jag strävar efter en ständig utveckling. Men det sista året på gymnasiet var jag nära på att sluta. Jag hade problem med ljumsken och kunde inte ens träna alternativt. Det var tungt i löpningen då jag inte kunde göra mig rättvis, samtidigt som jag heller inte visste vad saker och ting skulle leda till efter skolan. Jag hade kanske inte heller samma skyddsnät eller trygghet under den perioden som när jag kom till Sverige, men däremot fanns Curre (Curt-Roland Ljung, reds. anm.), min dåvarande tränare, vid min sida och hjälpte mig att tro på mig själv igen.

-Egentligen är jag ganska bra på att koppla bort när det är tufft, men just då var det tungt.  Idag kan jag acceptera läget och kan tänka “nu är du i jäkligt dålig form” Men det får ta den tid det tar. 3 veckor eller 3 månader, det är bara att köra på, säger Suldan och rycker på axlarna.

- Jag vaknar aldrig och tänker EM, EM, EM. Jag tänker på att hålla mig skadefri och att kunna träna på bra.

-Jag har träffat på somalier som kan fråga: “Var du nomad? Aaahh, det är därför det har gått så bra för dig”. De ser det som framgång att vara uppväxt på landet. Att få med sig självständighet och tålmodighet är positivt, men jag har alltid haft väldigt bra människor omkring mig och jag har alltid träffat på bra ledare sedan jag kom till Sverige. Jag har inte träffat på några dårar, om man säger så, berättar Suldan.

De finns ett par  personer som har betytt lite mer för Suldan och varit hans vägledare under de första åren i Sverige. Han pratar om fritidsledarna i Alingsås vars trygghet och omtanke visade att de trodde på honom, de somaliska lärarna som skjutsade honom till första träningen på Slottsskogsvallen 2013. Han pratar om Curre - “Som är oerhört snäll, ambitiös och som alltid trott på mig” men också om hans klubb Ullevi FIK som skapade integrationsprojektet som Suldan var med i, ett projekt som fortfarande finns kvar, berättar Suldan.

Den fysiska utvecklingen har gått i ett rasande tempo och det är med ett avslappnat lugn han sätter den ena foten framför den andra. Inom elitidrotten får man ofta väldigt mycket uppmärksamhet efter en specifik prestation. Hur tänker egentligen Suldans mindset kring toppar och dalar, efter det att han i april sprang in som sjunde bästa svensk genom tiderna på 5000 meter?

-Om man verkligen tar till sig hyllningar när det går bra, är det också lätt att ta till sig det andra människor tycker och tänker när det går dåligt. På det sättet bryr jag mig inte så mycket, det är många som ena dagen säger “Du kommer bli bäst i världen”, men det säger de inte nästa dag, berättar Suldan och fortsätter: 

-Människor kan också komma fram och berätta för mig att jag kommer kunna göra under 3,40 på 1500 meter. Men vad vet de, jag kanske kan göra snabbare? Jag tar självklart emot och tackar när folk hyllar mig efter en prestation då jag tror på att de säger det med all välmening. Men det är inget som gör att jag går upp tidigare och tränar ännu mer utan det är den inre tron som betyder något och den har jag alltid haft inom mig.

När samhällets värderingar möter din egen historia

Med en genuin trygghet inom sig och med betydelsefulla, vägledande mentorer omkring honom - kan integrationen låta enkelt - men Suldan berättar att det också har varit svårt att hitta sin plats i det svenska samhället. Att han ibland känner sig som svensk med svenska värderingar, men också väldigt mycket somalier.

-Det är svårt att veta exakt vad jag tillhör. Jag kan åka utomlands och säga att jag är somalier utan att få en följdfråga, men säger jag att jag är svensk så frågar folk tillbaka; “Originally?”

-I am from Somalia, svarar jag och får tillbaka; “Ah, yeah!!”

-Då kopplar de ihop mitt utseende med det de vet och tror, säger Suldan.

När det kommer till värderingar kan Suldan relatera mycket till Sverige då det är det som speglade hans senare uppväxt men också en del av hans beteende.

-Jag kan vara väldigt konflikträdd och det kanske man inte är som somalier. I Sverige har jag också möjlighet att planera mitt liv på ett annat sätt. Ska man träffa någon i Somalia går man och knackar på dörren men i Sverige planerar man sitt liv långt fram och jag hör ofta när folk säger: “Jag ska bara kolla i min almanacka”, reflekterar Suldan skämtsamt.

-Jag planerar ju också, vanliga saker. Har jag en deadline måste jag ju planera. När det är mycket som händer i livet så måste jag ha en bra struktur annars blir det inte heller kul.

Återigen, pratar han om den där klassresan och drivkraften till att ta sig framåt i löpningen och livet.

-Jag vill bara att det ska bli bättre hela tiden, och som Curre brukar säga; “Den som lever får se”, berättar Suldan

Integration av föräldrarna i föreningslivet

Han utstrålar ett stort flöde av energi när han pratar om sin vision att någon gång öppna dörren för andra invandrare. Hans passion i livet är att ge andra människor möjlighet till att följa sin inre tro. Det skall inte behöva spela någon roll, eller vara någon skillnad om man kommer från Somalia och väljer att leva sitt liv i det svenska samhället mot att vara född här.

-Jag tror att många av dem som har kommit hit har en otroligt hög potential. Om de väl kommer in i svenska samhället och lär sig svenska tror jag det kommer att gynna Sverige också. Man blir så “allround”. Det hade varit kul att få hjälpa invandrare att öppna den dörren genom att de ska ha förebilder att se upp till för att kunna förverkliga sina drömmar och följa sin inre tro. Självklart kan de bli inspirerade av personer som Charlotte Kalla också, men inte alls på samma sätt som svenskar eftersom de inte känner samma tillhörighet med hennes bakgrund. Det behövs somalier men också människor från andra delar av världen som  bygger bolag och omsätter miljarder. Jag vill vara med och lyfta fram dem och visa på att “det går”, berättar Suldan.

Suldan reflekterar också över det ansvar föräldrarna har till hur deras barn kommer in i samhället och berättar att han tror på att inom föreningslivet även lägga resurser på föräldrarna, så att även de får en möjlighet att integreras och kan se och lära sig hur allting fungerar.

-Många svenskar kan idag säga, “de vet ingenting”. Men har de inte fått verktygen kanske det inte är så lätt att uppfostra sina barn i ett helt nytt land. I Somalia kan föräldrarna sparka bort en boll och låta barnen vara ute hela dagarna, men här ser uppfostran annorlunda ut.

En stark ryggrad, en mjuk front och ett levande hjärta

Curre, eller Curt-Roland Ljung som han heter har varit en stor förebild för Suldan. Curre är en person som har sett Suldans potential men också lyssnat till och visat förståelse för honom och för gruppen. Suldan reflekterar kring en krönika i Runners World, som hans löparvän Johan Rogestedt skrev. “Det är ofta inte personerna själva som är förebilderna, utan deras beteende”, berättar Suldan från texten. “Sluta aldrig att inspireras av andra, oavsett hur duktig du blir som löpare” skrev Johan. Suldan menar på att det är strukturer, beteenden och tekniker som andra människor använder sig utav för att komma framåt och för att nå sina mål, som är det som inspirerar honom.

-Jag försöker ta det bästa från varje människa likväl så som jag tar från olika kulturer. Samtidigt finns det vissa jag inte kan ta mycket från alls, för jag inte känner mig trygg med dem. Jag försöker alltid förstå människor som de är och jag tar sällan parti utan försöker vara neutral. Jag har träffat många människor som har hjälpt mig, så det gör det viktigt men också naturligt för mig att ge tillbaka.

Det är med hela hans hjärta han berättar att han väldigt gärna, väldigt snart - vill tillbaka till Somalia. Dels för att träffa släkten men också, när han är redo - starta något som inte finns där.

-Jag vill skapa jobb och på så vis ge tillbaka. Jag kanske kan visa dem en annan företagskultur och hjälpa unga entreprenörer att förverkliga sina drömmar, säger Suldan.

Sedan ett år tillbaka tränar han tillsammans med Ulf Friberg och hans strävan är fortfarande “att bara köra på”. Däremot har han insett att det blir lättare, och bättre, med delmål på vägen.

- Om jag har något mål är det att uppnå min fulla potential, mer än så kan jag inte göra. Jag har aldrig heller medvetet pushat mig till saker. Jag lever i nuet samtidigt som jag har en tro på att allting kommer bli bättre.

Med en tacksamhet, en trygghet och en stor empati för andra människor hoppar Suldan ner från den höga barstolen. Han ger mig en kram och tar upp sin bag för att promenera mot Centralstationen.

-Idag skall jag hem till Alingsås, det var alldeles för längesedan.

Suldan Hassan

Född: 1998

Bor: Alingsås

Klubb: Ullevi FK

Personliga rekord:

800 meter: 1.56.35 22/7/2014

1500 meter: 3.41.15 18/06/2019

3000 meter: 8.01.98 25/7/2017

5000 meter: 13.31.35 19/04/2019

10 kilometer: 30.11 20/10/2018

Källa iaaf.org